Härligt!!

Klockren dag!
Inte bara fick man en fakturalöneskuld på 10 sköna gröna tusenlappar utan det lilla vapenskåpet med stort L går dessutom inte att öppna.
Just det. Det lilla vita på bilden, som skulle kunna låsas in i det stora bredvid...
Men det är den lilla som är rätt märkt och därmed godkänd av ordningsmakten...
Den som inte går att öppna....
Jo, förresten. Den går att öppna efter service och expertråd. Slår du skithårt med en gummiklubba strax ovanför låset så går det att öppna sen... Klockrent. Kvalite rakt igenom.
Trötta mig...
Tur att jag gillar späkning... Jag ser väl ut såhär just nu.
Idag har vi huset för oss själva då Sara sliter för brödfödan ( ngn måste betala min räkning )...
Då blir det kulinariska upplevelser som falukorv och makaroner och krafttfullt latande i soffan, här förevisat av Saga....
En bra sak idag....
Vädret..
Sinnesjukt fint med extremt mkt sol som dessutom står så högt igen att solfångarna gått igång!!
Hurra...
-
Halebop... Its interesting and wonderful oohohoååhåå, surfing tonight and i like it.....
Vem godkände den reklamen??
-
NR 5

Gesslegiftet...?

Igår var det således hemfärd som gällde.
Och tror ni inte att min granne var självaste Per Gessle med son.
Han var nog måttligt imponerad av min snabbt iklädda paparazziroll.
-
Jag undrar också ifall det var hans fel... om han liksom utsöndrade ngn form av gift som gjorde att vår flygvärdinna valde att sjunga en liten sång för oss strax innan landning.
Jodå... på allvar i intercomsystemet... med vilje.
Knepigt... så här finurlig såg hon ut efteråt.
Vän av ordning tänker då... herregud Joakim. Man får inte ha igång mobilen på flyget!!!!
Flight mode mina vänner.... flight mode....
Jag skulle aldrig äventyra mina kära medpassagerare med ngt så galet som att ha igång ngt med radiosändare på i ett flygandes plan!
Idag kom det nya vapenskåpet...
Trötta mig... jag kommenterar det imorgon.
-
NR 6

Hemåt det bär....

Då bär det hem efter en intensiv tid i Skåne.
Besök hos farmor o farfar, vänner och familj.
I vanlig ordning gick temat i matens tecken och jag mår återigen sådär julaftonskräkmättdåligt.... (undrar vad svenska akademin sagt om det ordet.
Medans jag har slitit med mat har Sara latat sig med att hämta och lasta ett par ton hö och roat sig med allehanda gårdsarbete...
Bara massa kul... Idag var det besök hos familjen Galhammar med besök på Persåsen för snowboardrace...
För er som inte känner till det, så är det en skidbacke som har avsatt en backe för just pulka och snowracer!
Sara inför Persåsens Bobrace
Delar av Familjen Galhammar i startgroparna..
Linnea in action...
-
Tack för en underbar helg.
Men i ärlighetens namn ska det bli lite skönt att byta detta:
Mot detta:
.... och att träffa dem andra med såklart.
-
NR 7

Välkommen till Malmööööö..

Här säger vi Nääee, här säger vi joouuu....
Igår var man ute med apflocken.
Först Fridays och sen Fagans..
Underbart att träffa några av världens skarpaste hjärnor...
Det blev en hel del världsproblem lösta. Däremot togs inte ett jäkla foto på dem tidigare nämnda genierna.....
Däremot finns foto på maten jag åt... en ultimate...
Idag är det slappedag hos föräldrarna med madrasser framför tv:n, godis, gooood mat och nu kommer en gammal kollega på besök för en månskenspromenad...
Härligt....
Jag rekommenderar ett besök på följande sida:
http://www.youtube.com/watch?v=tLOZFX9Pvrk
Det blir nästan bäst efter dryga 4 minuter....
-
Vädret måste kommenteras..... FY F.N!! Blåst och ösregn.... vidrigt...
-
NR 7

Välkommen till Skåne….

Det är det första som möter mig i högtalarna i Ängelholm när jag landar i Kornboden aka Skåne.

Mannen  som kräker ur sig Skånes förträfflighet låter otäckt likt min halvt alkoholiserade mattelärare i högstadiet

Som ni förstått är jag åter på Skånsk mark för besök i olika riktningsr.

Nu ska det ätas spiddekaga, rögad ål, gås och annat guttigt… som alla förrutom skåningar tycks tro.

-

Såhär tomt var det förresten på Östersunds flpl till Stockholm… inte många som ville dit…

Däremot var planet till söder smockat me goa skåningar som min mattelärare ropar ut just nu i högtalarna…

Satt och lyssnade på 2 av flottans glada gossar på Arlanda… herreminje vilka olika världar vi levt och ni lever i försvarsmakten…

När dem pratar om tidvatten och olika sund i Japan så lägger mil.se ut den första filmen  svenska soldater i strid i Afghanistan…

Semester kontra slit….  Jag hade inte bytt ut en dag om jag gjort om det.

Näväl… nu ska det hälsas på släkt, vänner och familj.

Ser framför mig att njuta hemma hos mor och far ungefär på det här sättet, fast med mer mat och godis…

MEN... vad är det för väder jag möts av.... snålblåst och regn... vissa saker behöver faktiskt inte vara som dem alltid varit...

-

NR8

 


Jag vill ut, ut, ut!

Britta trivs bättre utanför hundgården än inne i den. Som synes:
För att (försöka) komma ut tar hon till alla medel. Både snöhögar och Saga. Än så länge har hon inte lyckats men jag räknar iskallt med att stoppa in henne i hundgården endera dagen för att sekunden senare få se henne springa runt ängen som ett troll och vifta glatt på svansen.
-
Annars är det jag som varit ledig i dag. Jocke är i stan och utbildar sig och klipper sig. Två viktiga ting. Min lediga dag har för övrigt bestått av att skida till Neve med båda hundarna. De drog mig nästan hela vägen. Det gick väldigt fort i nedförsbackarna. Och det tog väldigt snabbt stopp när Britta fann ett harspår längs skoterspåret. Kan meddela att det är skare just nu. Det kändes i ansiktet när jag skorrade ner det i en sådan plötslig tvärnit.

Män får kalsonger...

... och kvinnorna får sexiga underkläder när hon fyller år. Kan man ju tro, eller hur? Men så är inte fallet i den här familjen. Här får nämligen kvinnan praktiska varma ullstrumpor när hon fyller år.
Jepp. Och inte bara ett par. Utan två. En lite tunnare och en lite tjockare. För lite varmare och lite kallare väder. Det fick jag alltså av Jocke i måndags då jag fyllde år.
Dessutom gav han mig en vattenflaska och tre energikakor. Hurra! Eller? Hur tolkar man en sådan present egentligen? Är jag uttorkad och energilös? Märkligt.
Ja just ja. Jag fick en kastrull av mina föräldrar också.
Åsså fick jag grattishälsningar via facebook. Av 31 vänner för att vara exakt. Så många har aldrig kommit ihåg min födelsedag förut. Jag måste vara väldigt speciell...
-
Nej, vet ni vad. Det var roligare att fylla år när man var yngre...  Då fick man pengar och sprit. Nåja. Jag kan hoppas att min födelsedag också innebar ytterligare ett år med en make som tar hand om hushållet. För det är ju som man säger:

Vardagshjältar...

Olyckligtvis har vissa av er inte fått förmånen att träffa Jakobsson, eller Jake som vi initierade kallar denna gigant.
Jake är en vardagshjälte, en som återställer balansen här i livet och som är en milt uttryckt oerhört festlig kille.
Jag kommer här återberätta Jakes flygresa hem från Stockholm/Bromma, då han fått den föga smickrande uppgiften att utbilda i pistol i 3 sekel på Luvgardet....
Det hör till att Jake är marginellt mer bredaxlad än jag själv...
Läs och njut...
‎(Malmö Aviation har fria platser dvs först i kön väljer plats först.)
En liten skitviktig sprätt tränger sig före i kön till gaten för att komma snabbare in i planet och få en bekväm plats. En stor löjtnant memorerar sprättens utseende och när han själv kommer in i planet letar han upp sprätten och sätter sig bredvid honom så att platsen inte blev lika bekväm längre.
När sprätten högljutt stönar och suckar varje gång hans späda axel nuddar den betydligt större löjnantens revben myser löjtnanten inombords.
Löjtnanten somnar sedan djupt och ser till att både dregla och snarka högljutt!
-
Det är sånt här som återställer balansen här i världen...
Det kanske är svårt att föreställa  sig om man inte pendlat rikligt med flyg runt Sverige, men jag tror dem flesta kan känna igen sig och njuta av detta.
Jag skrattar fortfarande...
-
Nä. Nu är det fantamej dax för middag!
Och till efterrätt ngn form av kött....
Sara är på galej.... DÅ dansar råttorna på bordet.
NR9:

Plånboken....

Igår försvann min plånbok...
Jag letade tills jag föll ihop i fosterställning i sängen och nästan lipade....
Då hade tamejf.n hela huset vänts upp och ner inklusive uthus, hundhus, garage och äng....
Sen kom Sara hem, letade i 10 min och hittade den i min otroligt manliga manbag....
Då frågar sig vän av ordning!!!
VEM FAN LA DEN DÄR!!
-
NR: 9
- Chuck Norris has already been to Mars: Thats why there are no signs of life there.....
-
Vi tackar Patrik N för den... Ytterligare en Kn som tar sin Chuck på allvar.

MAC kära MAC

Nu menar jag inte adjutanten på 6:e kompaniet, Guds eget regemente P7 utan företaget MAC som skapar underverken som iphone, ipad, ipod etc...
Idag har jag för första gången sen jag köpte min första MAC-produkt (Ipod 1995) haft problem med en produkt.... (minus även då vi blev bestulna i Prag = skitstad, men det räknas liksom inte)
Eller problem och problem.... Min Ipad slutade fungera idag... Kallsvettig med tankar om vad som brukar behöva göras när en PC-baserad skitdator kraschar, vilket brukar vara 1 gång i månaden, skrider jag till verket....
-
3 minuter senare är ALLT som förut fanns i Ipaden klar med den senaste uppdateringen.....
Vafan hände.... Allting skedde automatiskt.... Allt är som det var innan kraschen....
Ren och sann kärlek.....
-
Återigen har jag annars bedrivit den trendiga träningen längdskidåkning...
Utan några fall idag.
Vilket jag belönade mig själv genom att ge mig en medalj i silver...
Det var jag värd....
Sen har jag suttit och funderat över om jag är så sur över inslaget om Kamprad igår....
Han har inte gjort något olagligt....
Det han har gjort är ju att han "lurat" svenska folket om han är en fumlig, småtrög och klumpig snål jävel från Småland... samt att han kanske ljugit lite om att han inte äger IKEA... det är fult. Alla vet ju att han har haft mer än 1 skelett i sin stora IKEA-garderob...
Men gemene man/kvinna får väl skylla sig själv om man trott att denne man, som skapat ett företag till ett värde av mer än en halv biljon skulle vara trög...
Är det kanske det som svider i folk.... att han inte var så himla folklig?
Sen är han en drummel om han inte tycker att man kan granska honom och han får inte kalla folk för jävla idioter... det är bara otrevligt...
Men att han försökt undvika betala skatt.... ja, det försöker väl dem flesta om dem kan....
IKEA är fortfarande gratisreklam för Sverige- Likaväl som en inavlad familj från Stockholm (Frankrike), boendes i Stockholms stads största villa, kör runt och klipper band och hälsar på barn över hela världen....
Och där äldsta dottern gift sig med BoxerRobert...
Dem kostar också en del.....
Nåväl, det ska bli intressant att se nästa avsnitt.... Det kanske kommer något smaskigare.... Hoppas....
-
En anna sak som gjort mig lite fundersam är nyheten om att vi är deppigast i norden....
Kolla nu.... vi är deppigast i norden. Sen att vi är världens 6:e lyckligaste land är inte intressant....
Utan det intressanta är att vi är deppigare än Norge, Finland och Danmark...
Tro jag det när den löpsedeln basuneras ut på det sättet i Aftonbladet. Vi får liksom ingen chans....
Vi är helt enkelt deppigast i norden och borde således deppa ihop för det...
OCH HUR ÄR DETTA MÖJLIGT FÖR ÖVRIGT!!!
Hur kan man lycklig när man är en skelögd norsk fjåne i lusekofta och ens största framgång förrutom olja är en fiolspelande dvärg.
Eller än mer obegripligt.
Finnar lyckligare??? Dessa blekfeta rasister med kraftfulla leverskador...
Danskarna däremot kan jag förstå....
Dem har dejligt i många avseenden... men samma sak kan sägas om dem som med finnarna
Eller varför inte citera Ernst Hugo i den danska serien Rigshospitalet där han i en monolog koncentrerar sin avsky mot Danmark och dess folk. Han står på sjukhusets tak och ser på Barsebäcks skorstenar på andra sidan sundet:

"- Tack, ni svenska vakttorn. Med plutonium tvingar vi dansken på knä. Här: Danmark, utskitet av kalk och vatten. Och där: Sverige, hugget i granit. Danskjävlar. Danskjävlar!"
-
Hmmm... lite aggressivt inlägg idag.... men skönt såhär efteråt..
NR 10:

Snajdade skidåkare

Det är otroligt vilka förutsägbara flockdjur vi människor är. Med tungan hängande utanför munnen följer vi lydigt dem som ligger precis framför oss samtidigt som vi sneglar nervöst över axeln för att så att andra i sin tur följer oss. Och sen kallar vi oss trendiga och speciella och unika....
-
Ta bara det här med skidåkning. Det som jag o Jocke med så stor stolthet och energi ägnar oss åt.
Är vi de första som blivit längdskidåknings-fanatiker? Är vi de enda som hellre köper valla än mascara och raklödder?
Nix, pix, päron pung. Vi är endast två vanliga dödliga i en stor svensk skidåknings-revolution som just nu pågår.
Det märks inte minst på Vasaloppet. Jag ska (är det tänkt) åka Tjejvasan med Anna-Karin. Men finns det några biljetter? Nix. Och så fort någon säljer ut en biljett på Blocket så är 100 hyenor där och snor den framför näsan på en. Jag har säkert ringt på 20 annonser och inte en enda jävla biljett finns att uppnå. Jävla hurtiga fruntimmer!
-
Men varför kommer det sig att Sverige helt plötsligt börjat jobba stenhårt på att tvätta bort längdskidåkningens töntstämpel?
Kanske är det för att vi, som sagt, vill vara som alla andra. I det här fallet som Charlotte Kalla och Marcus Hellner...
Numera är kläder av märket Craft storsäljare. Vi ska inte bara åka skidor likt Kalla - vi ska även se ut som henne.
Inte minst stockholmarna tydligen.
Så här säger landslagets Torbjörn Nordvall till Expressen:
- Det är inte skideliten som är den främsta målgruppen för de dyraste produkterna. De är alldeles för få i eliten. Det är Stockholmarna man vill marknadsföra sig gentemot. De lägger mycket pengar på att efterlikna eliten, konstaterar han och fortsätter:
- I dag kan du vara hur snajdad som helst i skidspåret.
-
Underbart. Och underbart att han använder ordet snajdad.
Nåäl, tillbaka till den - faktiskt - underbara texten om skidåkning i Expressen.
-

I samma artikel liknar nämligen en professor Sverker Sörlin skidåkning vid self-fashioning, ett begrepp som tidigare användes för att beskriva hur överklassen under renässansen gärna lät sig porträtteras i dyra kläder och gärna vid intellektuella personer för att framstå som ännu mera framgångsrika.

OCH - nu börjar det bli riktigt intressant - så här kommenterar han dagens skidåkare:

- Den nya överklassen har pengar, men kanske inte så mycket annat. Den vill vara bildad och kunna saker om konst, litteratur och musik, men sådant tar tid och är svårt att uppnå.
Att ägna sig åt något så hälsosamt som skidåkning ger istället möjlighet att visa styrka och uthållighet som många inte får utlopp för i sin ordinarie sociala roll.

 

Så se upp. Snart kan ingen mindre än Ingvar Kamprad komma glidande förbi dig. Iförd senaste modet....

 

Så här summerar en anonym längdskidåkare på träningssajten Funbeat sitt längskidåknings-intresse:

- Status är oerhört viktigt för mig, även om jag - i likhet med andra statusjägare - aldrig skulle medge det öppet.

-
Och vi? Jag och Jocke? Nä, men skärp er nu. Vi tillhör inte överklassen. Vi tillhör den stora flocken medelklass. Vi har bara funktionskläder eftersom vi råkade ha det hemma.
Vi åker nämligen bara skidor eftersom det är skönt att få komma ut ibland och röra lite på sig i friska luften.
(PS. Kolla in Kamrad och hans pengar i Uppdrag Granskning på onsdag. Tror det kan bli intressant)

Birdie nam nam...

Nytt försök i längdspåren idag.....
Idag var det 5 plusgrader och bakhalt. Och idag slutade bakhalt även att vara charmigt.
Annars har jag nästan dött av snömassor fallandes från tak eller gigantiska grenar som fallit från tallar.
Det töar i Handogsbodarna...
Igår såg jag och Sara dessutom ett program om svenskar på semester...
Där fanns 2 kvinnor med papegojfetisch....
Det var ngt av det sjukaste jag sett sen Falkemo prydde såsomslaget för Hemköps egna produkter.
En av dem hade dessutom ett ställ med paraply till cykeln för papegojan och blöja på fanskapet....
Ursäkta bilden, men det är inte lätt att fotografera när man är i chockfas..
-
NR 11:

Lugnare? Inte Britta inte.

När vi har suckat över Brittas framfart så har alla sagt att hon förmodligen kommer bli lugnare efter att hon löpt första gången. Nu har hon löpt för första gången. Så här är hon nu:
Det vill säga - precis som förut. Inte har hon blivit lugnare inte. Snarare lite, lite piggare. Ni vet. På hugget redan vid 6-tiden på morgonen och sen bara ökar hon under dagen. Hurra!
Tur vi har softar-Saga:
I övrigt så snöar det. Hela tiden. Det börjar bli lite jobbigt. Vi skottar, och skottar, och skottar. Var inte riktigt det vi tänkte när vi flyttade upp. Då tänkte vi att vi skulle åka skidor i fjällen varenda helg. Men icke, sa Nicke. Våra helger ser ut så här:
Ska vi slå klackarna i taket så blir det en tur med skotern. I djupsnö.

Som ett spjut....

Mina nya skidor är inte Spetznassnabba.... Dem är ännu snabbare än så...
Herregud.
Bakhalt var det, men jag säger som Hellner. Det var svårvallat igår.
Men det var en fröjd att få uppleva bakhala skidor,.. Em helt ny erfarenhet.
Men tillbaka till hastigheten... för med hastighet så krävs bromsar. Och skidor tillsammans med broms kräver MYCKET god balans och teknik.... Annars trillar man.
Och som jag trillade....
Första fallet skedde efter ca 500 meter i en 90 graders kurva efter en svart backe... en face plant. En äkta face plant.
Dvs bara huvudet som vidrör eller snarare släpas i snön och övriga delar av kroppen befinner sig i luften med kraften riktad mot ansiktet så att detta på bästa sätt kan drivas igenom snön på det mest effektiva och smärtsamma sättet.
För er som inte hängde med. Jag mulade mig själv på ett sätt som bara en elak unge 6:e klass kan göra mot en i 1:a klass....
Jag väljer att illustrera detta med lite olika bilder.
Resultat:
1. En snabb överblick om NÅGON såg mig?
2. Kontroll om näsblod eller fläskläpp var stundande
3. Mp3-lurar som numera enbart spelar ljud från vänstra luren.
4. Brutet sjävförtroende och självkänsla
5. Gapflabb
Nästkommande 4 fall var klassiska.
ÅÅÅHHH.... jä...lar.... det går fort.... kaaan i n t e  stanna... sikta mot snöhögen.
Och så rätt ner i förnedringens kalla snö.
5:e fallet var annorlunda.... då väljer min vänstra skida att hälsa på i högerspåret med följden att jag nu har 2 skidor i ett spår... och ni förstår.
6 fallet var bara skumt. Då stod jag vid bilen och pustade ut och föll.
-
Förhoppningsvis faller vi inte senare idag...
Vi ska ut med skotern och hör ni inte av oss eller att vi inte skriver på 2 dagar här på bloggen så försvann vi ner på skotern mot Neve vid 13:00-tiden den 22 januari 2011.
Annars njuter jag i fulla drag av lördagsmorgon....
Mys med Vinterstudion... kaffe och smarta hundar....
Dem är tydligen det när dem reagerar på rörelser i tvn...
NR 12:

Brinn Bilj...l! BRINN!!!

Igår eldade jag...
Oklart vad, men jäklar vad det brann.
Bränn, bränn, bränn var mottot....
Allt inom underrättelseverksamhetens tecken... Som ni ser på bilderna..
Sådana hemligheter kan man bara inte ha liggandes framme.
-
Det jag borde bränt upp var vår Toyota...
Den valde nämligen lite käckt att släppa ifrån sig sin servorem...
Och för er som inte varit med om detta så känns bilen som en gammal sliten 142 i samma ögonblick som remmen lossnar...
Tror vi att det är...
Idag skulle vi köra in bilen, med verkstadens egna glada tillrop som förklarade så fint att det minsann inte var några problem...
Trots röd lampa (batteri)
Efter 1 km började motorlampan lysa.
Efter 2 km lyste utropstecknet = röd....
Nytt samtal... Nja... Men det är nog inga problem så länge inte tempmätaren går i taket...
5 sekunder senare gör den det.... samtidigt som ABS-lampan börjar lysa och bränslemätaren dör...
Även jag som är ett motormongo förstår ju nu att batteriet håller på att dö...
Och mycket riktigt...
Efter 5 km dör bilen...
Nu tänker mina gammla kamrater (ja, ni är gamla) att, sluta gnäll och bogsera in bilen då pipsill...
Nej. Automatare....
Går inte.
Därav bärgare.
Snopet, skrämmande och svindrygt.... Såhär road var jag just då.
Jag behöver inga kommentarer på bilden... Jag är väl medveten om hur jag ser ut... Kändes bara viktigt att ni förstod min besvikelse, utsatthet och bestörtning i just detta tillfälle...
Att betala för el, bilar och ved är det mest meningslösa som finns...
-
Men vad gör det när man betalar räkningarna med denna utsikt från kontoret...
Man blir nästan religiös.....
Och som i alla utvärderingar ska man ta upp 3 dåliga och 1 bra (tror det är tvärtom i det civila)
Dagens tadaaa. Dvs bra. Jag har fått hem mina nya skidor... som är anpassade för en skånsk elefant... dvs mig.
I morgon ska dem få bekänna färrg.
Återkommer med rapport.... Måtte dem vara Spetsnazsnabba!!!
-
NR 13
Citat:
CHUCK Norris once had a bad paella in Spain and had the worst crap ever known to mankind. That crap is now France.
-
Ovanstående bild är inte bara med för det coola citatet, utan även för att det alltför sällan går runt råsexiga män med jeanskjortsLINNE uppknäppt till byxlinningen. Samt pga av dem fantastiska dubbelUZI-na hängandes i sina därför avsedda hölster...
Man blir knäsvag...

En rektu´n karl

Min karl (man på norrländska) har tydligen haft fel sorts skidor. Han har haft skidor för sådana som väger 55-65 kilo. Han väger tydligen lite mer än så. Hur mycket mer han han inte förtäljt varken på den här bloggen eller annanstans. Klart är dock att de var lite för små för herrn då han de facto stod i princip stilla i längdspåret förut.
NEJ! Usch, vad taskigt. Jag ska ärligt säga er att han är väldigt snygg. Kan i och för sig bero på att han tränar väldigt mycket allafall - med eller utan skidor.
Det går inte en dag mindre än 10 000 steg! Och hur vet han/jag/ni det? Jo, för att han snodde min stegräknare som jag fick i julklapp av ÖP. Tjoff! så var den fastsatt på hans skärp.
Och vad lär vi oss av det?
Jo, jag är gift med en som åker på fruntimmers(kvinno)skidor och har stegräknare....
En äkta norrländsk karl med andra ord!
-
Nu över till något mycket mer allvarligt. Jag försöker också hanka mig runt i skidspåren. Det går oerhört långsamt för mig med.
Men jag har inte fel sorts skidor att skylla på. Jag har bara mig själv och mina obetydliga (borttappade?) muskler att beskylla. Vart är de där små rackarna när man som bäst behöver dem?
Fast det är ju å andra sidan nu, i skidspåret, som musklerna ska komma och bli stora och starka.
Jag räknar med att det går fort. Beach 2011 är inte långt borta. Räknar iskallt med att ha armar i stil med detta innan sommaren är här:
Å får jag inte det så nöjer jag mig med håret.

JAG VISSTE DET!!!!!

Jag visste det....
Jag har haft fel mtrl i skidspåret...
Idag fick jag det svart på vitt...
Men som vanligt på ett förnedrande sätt.
Idag skulle jag nämligen kolla spannet på mina skidor eftersom jag, som ni vet om ni läst på bloggen, haft problem med glidet med mera med mera.
När jag stod där på plexiglaset med fånleendet brölande på skånska så frågas följande sak.....
- har det varit trögt i spåret när du åkt...
JA, svarar jag. Men förklarar även att jag såklart har dålig teknik och att det troligtvis är därför det gått trögt....
- Nja svarar proffset. Jag tror mer att det beror på att skidorna är till för åkare som väger mellan 55-65 kg....
Så det tror fan att det gått trögt för dig....
Äppelkindsröd mummelväser jag något om att dem FÖR FAN var gratis.
Sen går jag därifrån förnedrad på ett sätt som troligtvis inte ens kommer att kunna tvättas bort med stålborste... Nåja, nu har dem ngt att prata om på fikarasten till 2014....
- NR 14
Inget citat kanske...
Se det mer som en ledstjärna, er herdestav, er Jack Killian i nattens mörker (good night America wherever you are), er kompass i livets pussel....
När ni tvekar ställ er följande fråga...
What would CHUCK Norris do....

NR 15

When Chuck Norris is doing push-ups, he's not pushing himself up, he's pushing the earth down. - Sen går ni in på Google skriver CHUCK Norris så får ni en stämningsbild till det citatet!!!

Favorit i repris

Fast den här gången med riktiga människor. Alltså inte människor i kolbulle-pannan, utan runtomkring såklart.... Vi är inga kannibaler. Än.
Detta åt vi:
Dessa människor åt:
Det kom folk från hela Sverige. Eller åtminstone Jämtland. Eller snarare Östersunds kommun. Vi snackar Torvalla och Odensala (där vi för övrigt hittade både en kolbulle-kock och en kolbulle-panna).
Och från Lit och Sandviken, Annersia.
-
Dessutom kom det en hundtränare...
En snowracer-förare...
Glada häst-spanare....
En väldigt liten människa....
Och en och annan glassare...
Festligheterna varade i si så där tre timmar. Under de timmarna hann vi trycka i oss tre kilo smet omgjorda till kolbullar, en cheesecake, tio kokoskakor (Jocke har ju börjat baka som ni förstått), en termos kaffe och två termosar varm choklad.
Fantastiskt bra jobbat alla! Ni kunde inte gjort oss mera stolta!

Baka, baka liten kolbulle

I går bakade Jocke kaka. I dag provbakade (eller lagade) vi en kolbulle. Varför? Jo, för i morgon kommer fint folk och ska bli bjudna på denna kulinariska rätt.
Annars har dagen bjudit på det fantastiskt roliga uppgiften: Skotta tak.
Huga! Det är när man är där uppe i en meter snö som man INTE ska tänka på att man har en bror som glassar runt i Kambodja och äter räkor hela dagarna. Eller... man behöver inte ens vara i Kambodja.  Vem som helst har egentligen det roligare än en annan en just där och då.
Som tur är har vi alltid, alltid en amstaff som älskar en mest av allt - jämt och som bara vill gosa med en så fort tillfälle ges.
Sist men inte minst. Här kommer dagens visdomsord/mening:
Klä inte på dig mer än att du kan klä av dej igen väldigt fort om du plötsligt bli bajsnödig.
Här är ett typexempel på hur du ICKE ska klä dig om du redan i starten känner visst behov av toalettbesök.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0