I skog och mark..
Glädjedag idag för igår vankades det vapenvård... AAAAAAAhhhhhh.... Va gött!
Det känns dock som om det är hack i skivan på den här bloggen...
För återigen har vi varit o stökat i skogen efter djurkött och andra skatter (obehaglig mening)
Morgonen började med harjakt... gick sådär...
Sen blev det älgjakt.. trots smygteknik som gjort självaste Hiawata avundsjuk... gick det sådär....
Dock så går ryktet att svågerns pojk, 17 år, dräpt en 14-taggare!!! Ett jävla as till djur!
-
Hem o plocka svamp då... vilket gick jättebra!
Dagens skörd av kantareller..
Och på den vägen är det...
Nu har det blivit bra mat..
Nersköljd med detta..
Efterrätt
Och nu en Glenmorangie, i för dagen särskilt utvalt glas...
Vad gäller jakt är det lite vanskligt att höra det smälla runt knuten till höger och vänster utan ha haft en riktig skjutgenomgång med samtliga skjutstationer dagen innan...
Ni vet en sån som bara ska ta 30 minuter, men gärna drar över en sisådär 3-4 timmar...
Just det... Päregrävarn har också varit i farten!
Inte helt lätt, men som dem vana pärespanare vi är, Sara och jag, så följde vi bara spåren... Just det... sättpäror ovan jord!
Observera Saras lån av min Dart Waderklocka!
-
Dagens visdomsord kommer från Britney Spears...
Men vad kan man begära från någon som är för dödsstraff...
Fräcka fredag...
Minns ni det märkliga programmet Fräcka Fredag? Med Marlena Ivarsson? Jättekonstigt var det. Med någon naken italiensk politiker som dök upp då och då och lite olika gäster. Som den här kocken:
Vad hette karln? Verner va? I samma tidsera var det ju också de där två super-kockarna, Verner och Verner, i farten.
Herregud! Egentligen är det ett under att vi överlevde alla hysteriskt dåliga program. Å andra sidan var det kanske de som gjorde att vi klarar dagens ännu sämre utbud. Såg 5:ans nya satsning i går:
Det var det värsta jag sett! Vilken ångest-tv man kan skapa med lite spåniga tonåringar....
-
Nåja, vår fredag har hur som helst varken varit fräck eller solig. Den har istället innehållit en massa jobb - för mig.
Under dagen som gått har jag nämligen behövt ha både koll på gräsklipparen(klipparna).
Och på vapen-rengöraren:
Den sistnämnde skötte sig fin-fint. Det putsades och grejades i källaren i flera timmar. Det var CLP här och träolja där. Det lönar sig att va gift med en gammal militär ibland!
Det är bara att vänta ut honom. Förr eller senare klarar han inte av att se rostiga bössor - och då åker hela rengöringslådan fram och vips har man en fin, ren, glänsande Husqvarna i vapenskåpet.
-
I morgon ska alla bössor testas. Först älg, sen hare, sen räv, sen sork, sen korv..... Allt beroende på vad Britta råkar få nos på ute i skogen.
Sjukt dåligt med ideér...
Har ingen aning om vad jag ska skriva om idag...
Jag funderar på att köpa en studsare...
Har insett att man kan göra av med lika pengar på det där som det kostar att driva ett mindre Europeiskt land under ett år...
Grekland räknas inte...
Vill ha en Tikka 3
eller R8
men är omöjligt kostnadsmässigt.
Så nu tittar jag på en Howa 1500.
Vän av ordning (älskar det uttrycket) säger att jag ska satsa på optiken och det kommer jag göra isf.
Macho va?
Något annat som är macho är att jag äntligen börjat bygga ett litet traditionellt gym. Inget lull lull gym. Utan på riktigt. Med säckar, däck o slägga, Bulgarian bag, TRX med mera...
Kom gärna med ideér..
-
Den här texten hittade jag idag...
Svinkul...
Det är detta också:
En man sitter och läser bibeln iförd röd militäruniform med patronhållare. Allt är rött, kristus lever och man kan vänta sig ett maniskt utbrott när som helst. Det kan bara betyda JUL!
En resa genom halva Sverige...
Resan hem till Norrland efter ett härligt besök i kornboden skedde med automobil.
Då såg det mestadels ut som bilden ovan...
Annars var allt sig likt när man reser på E4 norrut. Allt lugnt genom Småland, självklart ska man kommentera att man minsann skjutit med GRK på Skillingaryd.
Svinmycket poliser i höjd med Jönköpig (vad är det för fel på denna stad).
Därefter lugnt fram till Stockholm.... där H.E.L.V.E.T.E.T börjar och slutar...
Hur står man ut... Jag och Sara fick magsår, Falling Downsyndrom och gav löften till varandra om att prata lugnt och snällt för att ingen skulle bryta ihop och utkräva skilsmässa. 
Att genomlida detta är lika sjukt som att låta Wendt spela landslagsfotboll... (till pojkens försvar så är han trots allt från Skövde och vet inte bättre)
Sen var det lugnt igen genom Uppsala med roliga ortsnamn som:
Just det... Fjuckby...
Sen passerade vi raskt Kina innan vi kom till Gävle..
Och efter Gävle blev det bara tråkigt kombinerat med riktigt, riktigt dålig väg...
Något som däremot är roligt enligt Sara är den numera FRAMKALLADE bilden från min fångenskap i Talibanskt slavläger....
En favorit i repris:
Varför tog ingen sitt ansvar.... Jag anklagar Sverige för feghet! Såhär får ingen medborgare någonsin se ut....
Lika som bär?
Imorgon kommer en ny efterlängtad dansbandsbild..
Matorgie för friuftsmuppar
Så har vi haft en söndag som åter igen är så där härligt frilufts-muppig. Vi har jagat, fiskat, plockat svamp, tränat och sen avslutade vi det hela med en middag bestående av älg, hemma-potatis, hemma-gurka och hemma-plockad-svamp-sås och så lite hemma-gjord lingonsaft till det....
Fast detta friluftsfrämjande kompenserade vi i och för sig med råge i går. Då satt vi inne hela dagen och matade igenom serien The walking dead. Skum, äcklig och lite otäck med en massa zombies som haltar omkring och gurglar och vill äta upp de få stackars människor som överlevt.
Det är alltså sådana här snyggingar vi talar om:
Fast som tur var har serien även sådana här:
.. Dvs hjältar. Inte minst sheriffen. Möt Zombie-världens Clint Eastwood.
Kanske låter den som en dålig serie men den är faktiskt riktigt, riktigt bra. Ligger i topp tillsammans med True Blood. Fast inget av dom slår i och för sig Modern Family. Har ni inte sett den - gör det!!
Här är några av familjemedlemmarna:
(Jepp, det är Al Bundy)
Full fart framåt!
Jag vill börja detta inlägg med att dementera att mannen på bilden med ballongerna på Stefans 50-årskalas, vid den vita stången till höger på bilden, skulle vara plaskfull och därmed behöva luta sig mot stången med huvudet och inta dinosauriearmarposén.
Oj den meningen blev Strindberglång...
Han är alltså inte det... plaskfull. Han är nog snarare i sms-mode eller så beundrar han sina skor...
-
Nåja.. Idag har det varit fullt upp. Kolla detta schemat!
06:45
Revelj
Uppstigning och förberedelse för harjakt.
07:25
Avfärd mot harmarker
07:52
Släpper Britta
07:55
Börjar driva hare...
07:25
Tappar hare - vi skapar stor eld...
07:30
Amstaff surar eftersom hon inte kunde hantera konceptet frihet...
09:30
Återtransport och bajsletning... Jag skojar inte... det letades efter en alldeles speciell hög avföring..
Den hittades dock inte... och det var inte denna..
11:00
Träning- jobbigt....
2 veckor i Skåne samt Västerås skadar effektivt midjemått och kondition...
13:00
Lunch
13:30
Svampplockning
Min korg var inte riktigt lika full....
14:30
På väg hem imponerar jag på Sara genom att visa mitt tillverkade robotfönster som jag byggt för bygdens skull..
Här ska jag tjursitta och skjuta prick på ryssen när han kommer...
14:45
Svamprensning av svampplockarförloraren.
För det står skrivet sedan år 183 före Kristus. Instiftat av Scipio, som inte bara besegrade Hannibal på sin fritid, utan som huvudsysseltsättning skapade svampregler...
- Den som suger på att plocka svamp skola rensa skiten till dödagar... ungefär så.
Språkbruket under den här tiden var sisådär. De var trots allt romare.
Denna regeln bekräftades senare av Jesus...
Under tiden tränades hästarna som sen fick komma ut i storhagen.
Och därefter minipizzor på getost, prosciutto och tidigare nämnda kantareller...
Nu blir det zombieserie och fotboll...
Jag börjar grina....
Häst och fest
NU är Dagmar och Röst äntligen hemma i hagen och Handogsbodarna kan därmed stoltsera med tre snygga ston.
Dagmar är den längst till höger. Snyggast färg, väldigt långa ben och väldigt, väldigt sort huvud. Måtte hon växa i det....
Röst är den i mitten och är den som har mest personlighet, alla kategorier. Känd som Blondie, Rödhättan, Crazy Madame etc. etc.
Och Tara är den svarta snyggingen längst bort.
Sen finns ju Glaumur också. AKA Jonas. Men han är för närvarande utmobbad av tjejerna. Det här var enda gången han fick komma i närheten av Dagmar:
Mer bilder tog vi inte i dag på dessa giganter. Eller, jo, det gjorde vi men det är inte lätt att få till fina bilder på hästar.... Och efter en timme orkade Jocke inte jaga runt dem längre...
-
Nu över till helgens festligheter i Västerås. Stefan fyllde som sagt år och det firades rejält.
Bland annat fick födelsedagsbarnet ett tandemhopp i present. Till hans stora glädje (?).
Och som synes var det kanonväder i lördags i Västerås - Jockes Venedig, alla andras Gurkstad.
Som förväntat var det mycket mat. Bland annat denna gudomliga hemmagjorda tårta:
Övrig mat skulle egentligen också förevigas men det glömdes bort när vi började äta (så går det när man lagar för god mat). Men så här såg iallafall kvällens mat-schema ut:
För mig kom tårtan i topp tätt följd av porchettan och rödbetskexen. Jag börjar dregla när jag tänker på det...
På kvällskvisten blev det presentöppning. Stefan fick resa till Berlin, lite tavlor, flera flaskor sprit (en väldig tydlig önskan från födelsedagsbarnet som vägrade ta emot blommor), biljetter till Eldkvarn som vi inte vet hur det blir med nu när Plura åkte dit, och så en gammal nalle.
Partytältet hade en massa ballonger och festfirare....
...som blev färre i slutet på kvällen. Vid två-tiden var det bara närmast sörjande kvar. Som avslutade festligheterna med att halsa Mackmyra.... Vem har sagt att man blir klokare med sisådär 50 år på nacken?
Paus i Tjörnarp
Nu är vi i Skåne och Tjörnarp. Britta gillar Tjörnarp.
Saga också.... Och Leif såklart..
Och Saga igen... Och Sara också.
I helgen var vi som bekant i Västerås på ett hejdundrande kalas. Mer om det senare i veckan när vi kommer hem och kan fokusera på att rätt bilder kommer ut..
-
I morgon ska vi äntligen hämta Röst och Dagmar. Och nej. Det är inte våra gamla fastrar. Det är våra hästar. Röst är morsan och Dagmar är den ettåriga blivande superstjärnan som numera har en pappa som är dubbel världsmästare. Hon kanske inte bryr sig så mycket men jag och Jocke håller givetvis på att spricka av stolthet - och storslagna planer för framtiden.
-
Så i morgon kommer inget blogginlägg - då befinner vi oss i bilen hela dagen. Men sen är vi tillbaka med buller och bång och bilder på både kalas och hästar.
Västerås nästa...
Då var man på väg till Västerås... Där namnet ostkrok föddes... När alla vet att det heter ostbåge... Eller?
Västerås är ju även kallat Sveriges Venedig!
Nä.... det kallas det inte alls! Utan det hittade jag precis på!
Imorgon däremot ska det firas en mäktig 50-årsfest i Västerås! Saras bror, den mäktige Stefan, skall firas med stor Baluns!
Riktigt roligt!
-
Men innan dess tänkte jag fira med en annan fest... nämligen denna festbilden
Denna bilden är skitäcklig. Titta noga samtidigt som ni läser texten nedanför.......
De dricker vispgrädde ur stora trästop, de skall strax hugga in på ett stort stycke kassler och två rejäla portioner avföring, de har huggit itu ett stort dött svin med ett tvåhandssvärd och serverar det med konstgjord sallad.
Deras hjälmar är riktigt dåligt gjorda, mannen till vänster blundar och lamporna är urfula.
Det är något obehagligt med kombinationen vuxna män/papier maché, och ännu obehagligare blir det när en av männen är Christer Sjögren i högklackat.
... samtidigt i Bodarna
Samtidigt som jag är ute och roar mig med Sveriges elit så sker det mystiska saker i Handogsbodarna...
1. Sara hittar skadad grävling. Skjuter den med 2 hagelfnurror och skrapar ut den ur en vägtrumma
2. Harjakten inleddes med Britta och densamma for iväg som ett sträck och jagade hare ett antal km ut i obygden....
Det suddiga i mitten av bilden är Britta....
3. Samtidigt ska kamphunden Saga hjälpa till och bevaka vägen, men väljer, klok som hon är (och hungrig), att äta hallon istället....
4. Efter denna insats frossades det i svampplockning... för här plockar man inte bara för egenbruk... ALLT SKA BORT!!!
Svamp är gott...
-
Men det saknas inte naturupplevelser i Tjörnarp, Skåne...
Vid gårdagens träsklöpning syntes denna fantastiska skylt
Som om det inte var nog fick jag senare sammanstöt med ett vildsvin... Men efter att ha gjort ett antal roundhousekickar i luften framför den, så lunkade den iväg... (jo tjenare!!)
Men detta var det närmaste jag fotograferade den grisen....
Bara sanningar!
Från otyget Arlanda till Europas skarpaste hjärnor är avståndet faktiskt bara 58 mil.
För i Malmö stad, under gårdagen, samlades dessa gentlemän och kvinna och löste under ett fåtal timmar Världens gemensamma problem.
.
Det fanns faktiskt inget som var omöjligt... Saker som PRIO och snoriga nya officerare som inte har vett att veta hut diskuterades under intensiva debatter. Gode svettige Jesus vad mycket ni andra hade kunnat lära er av oss igår. Men allt vi löste och hade svar på igår kunde sammfattas med det som vi alla var rörande överens om.
Det var bättre förr.
Ni som inte var där, men hade "rätt" att vara där hånades friskt och är mer än välkomna nästa år. För det här gör vi igen!!
Ett särskilt tack till Kn HO-HO för många skratt igår... dem gamla engelskakunskaperna från hans värdskap med utländska förband kom titt som tätt upp med klassiker som
- You can krup (skulle vara crawl) in here. eller varför inte...
- You can borrow my kikare....
-
Jag fick även en av dem finaste gåvor man kan tänka sig igår av Anders.
En CHUCK-bok med sanningar om denna föregångsman!!!
Oerhört stort!!
Jag har redan fått frågan om det är en skönlitterär bok, ljudbok eller pixibok...
Och eftersom CHUCK är inblandat så är svaret ja på alla dem frågorna...
Men jag skulle vilja säga att den främst gör sig rättvis om en mödravårdsbok....
-
Imorgon ska ni få se vad som händer i Handogsbodarna...
Men det inkluderar svamp. harjakt, hallonätande kamphundar och ett och annat blodbad...
Skjut... mig.... i... huvudet.....
Sitter nu på Arlanda och får akuta magproblem av den atmosfären som finns här...
Mindes inte det som så hemskt.. Men Handogsbodarna skämmer uppenbarligen bort en..
Så otroligt glad över att slippa behöva åka här varje vecka nuförtiden... Stress och skryt kan man sammanfatta detta skitställe med...
Lite som Skövde faktiskt...
Ta den här mannen tex....
Han äter sina chips som en medelstor häst äter grovsingel..
Det gnags, frustas och gnisslas värre än fan själv...
...nu kom en ytligt bekant och satte sig bredvid honom... uppenbarligen har han ett jobb som är så svårt att förklara att han inte riktigt verkar veta själv vad han egentligen gör... men han jobbar på Ericsson av jackan att döma, så han tjänar väl förmodligen mkt...
Jobbet innehåller ord som arkitetktritat fastlåst premuimprogram och interface och annat obegripligt skit som fått klockan att tillfälligt stannat på detta alternativa universum jag befinner mig på...
Och där började han äta grus igen och SÖRPLA i sig läsken... snart kommer jag vänligen be honom sluta äta och dricka som en neandertalare alternativt själv bli en, lyfta upp honom över mina armar Conan-style och driva ut honom genom fönstret....
Och nu tävlar dem i vilken dotter som har bäst utbildning...
Hoppsan min Stenbrottskrossare verkar gå förlorande ur striden...
Men han har en stilig mustasch iaf...
-
Det här roar mig för övrigt:
-
Skivomslag:
Se, där ligger Pat på köttet.
Jävla Norge
Så skulle då äntligen dagen komma då jag skulle få leka katastrof-reporter. SMHI hade ju lovat regnkaos á la Göteborg. Men... icke sa Nicke. Regnet drog till Norge som fick det här att grotta ner sig i.
Nu menar jag inte att norrmän överlag är väldigt glada över katastrofer. Givetvis inte. Nej, de jag menar är mina norska kollegor - de cyniska journalisterna - får det jag vill ha, nämligen: Katastrof = jävligt bra nyhet.
Nåja.
Hur som helst tycker jag att de haft tillräckligt med katastrofer i sommar. Kunde de inte gett oss lite översvämningar? Nej, det kunde de inte.
Så därmed fick jag fortsätta vara vanlig kommunreporter med så spännande uppdrag som en skidskytte-VM-eventuell-ansökan och arena-förslag-nummer-tre-presenteras. Hurra!
-
Annars är det inte så att det inte regnar här. Det gör det verkligen. Men det regnar inte tillräckligt för att det ska bli översvämningar. Istället piss-regnar det lite hela tiden. Fråga hundarna som surt följde med mig på promenad efter jobbet. Fick dra dom efter mig.
-
Sist men inte minst tror jag vi inte sagt att vi numera är en bil mindre. Vår kära gengas-bil (stavas det så?) har lämnat gården för att istället bo i Galhammar.
Fjälltur och tranjakt
I helgen var vi i Åre med familjen Ås och Solberg. Det var väldigt, väldigt mysigt och roligt.
På lördagen gjorde vi en dagstur upp på skutan. Vi tog kabinbanan upp och sen gick vi ner via skutans topp. Knappt 9 kilometer blev det.
-
Irja, Jocke och Saga spanar efter tonfalk:
Sara och Tina spanar efter tonfalk:
Jocke däremot sket i tonfalken. Han var betydligt mer intresserad av matsäcken som vi hade med oss. Och det var vi allihop, om vi ska vara helt ärliga.
Vi såg nämligen tonfalk hela tiden. Och efter ett tag ser en ovanlig tonfalk ut som en... stor svala.
Matsäcken däremot var helt unik.
Vad den innehöll? Sjukt goda mackor med pesto, philadeliphiaost, tomat, parmaskinka och mozarella. Å till det en kopp kaffe, lite saft och ett glas rosé:
Alice, Håkan, Klas, Annie, Irja, Tina precis vid toppen:
En bra dag för en topptur. Här är nästan hela skocken samlad. De enda som fattas är Tina och Sara:
Bra fika-utsikt för livsnjutaren Österlind:
Under färden ner tog lämmel-dräparen Britta ett gäng fjäll-lämmlar. Jag tror det blev sex, sju stycken innan det var klart. Några levande - andra redan döda och halvt uppruttnade.
Svårt att tro, men så äcklig är denna sötnos:
Isak banar väg:
Det mänskliga lämmel-tåget närmar sig slutstationen:
Topptur bra men hemma bäst. Tillbaka i stugan/huset/slottet i Tegefjäll:
Så här två dagar senare har jag fortfarande sjuk träningsvärk i låren. Å tårna ser allmänt skumma ut. Var jobbigt för vissa kroppsdelar att gå nerför. Men det var det värt.
-
För övrigt kan jag berätta vad som är våra hundars favoritgodis.
Britta älskar som bekant dessa:
Saga däremot skulle gärna gnaga på en sån här om hon fick:
I morse var hon en meter från att hugga en i benet. Men den hann lyfta från vår åker innan den fick en amstaff i knävecket.
Skönt. Att skaka ut en död lämmel ur en hundkäft är en sak, en trana en helt annan.
Monstertruckar och björndräpare
Jocke glömde berätta om dagen efter bröllopet. Den dagen gjorde vi inte sååå mycket. Egentligen gjorde vi bara två saker:
1) Först jämförde vi monstertruckar. Fredriks fyrhjuling är bara lite, lite större än vår koloss.
2) Sen låg vi i soffan och stirrade rakt ut i det blå.
Ja, och sen blev det vardag.
-
Nu ör det föresten officiellt. Om en björn attackerar så blir det jag som kommer rädda Jocke. Det finns till och med som bevis på självaste SVT Play. Se det spektakulära och speciella inslaget med den fantastiska reporten här:
http://svtplay.se/v/2499032/farre_skadeskjutningar_med_bjornpass
Inte ok...
Idag har det hänt mycket som inte är ok...
Tex och inse att man inte druckit kaffe förrän vid 16:00
Pilla sig i ögat efter man har skurit upp en chili...
Glömma stänga tanklocket på motorsågen... och därav hälla ut innehållet på mage och lår.
Behöva hjälpa sin hund med groteskt obehagliga saker...
-
Men det har ju hänt roliga saker med... i helgen var vi på bröllop.
Med vackert brudpar
Otrolig mat
Som ni ser tog skåningen först på vår bordsända och avslutade även med att äta upp först... av alla
Det fanns manliga dansare
Som påverkade oss alla..
Kvinnliga dansare
Glamour
Mer glamour i form av Tina Turner
Och slutligen fulländad glamour i form av nattamadsätande skåning
Hallonplockning och denna förbannade surströmming
Då har det varit plockande av hallon i Bodarna... och inte lite mysigt så att det räcker till en tårta eller sådär fåningt.... Mnnooää!!
Allt eller inget... Över 40 liter blev det till slut!!
Här rensas hallonen och av skräphallonen gjorde Saras bror, Stefan, Norra Europas godaste hallonsaft.
Som visade sig ha oändliga användningsområden... Och krafter...
Nu kan ju många tycka att jag blivit en mjukis som är ute och plockar hallon istället för att öva på mina rundsparkar. MEN, säger jag då! MEN, dem plockades i denna tshirt....
Men en sak som INTE är god är denna förbannade surströmming som ska ätas i tid och otid häruppe....
Detta har dryftats tidigare på denna blogg, så vi lämnar det därhän, nästan...
Men det sägs ju att ett barn aldrig ljuger... så vi kan ju låta Jack tala för oss alla som inte äter rutten mat...
Som skåning dryftade jag mig till denna delikatess...
Men en redig Norrlänning svinar till det med en sån här buse.... Lite bröd, lite pärer, lite tomat, lite lök och mängder rutten fisk....
Järnbuk? Jodu!
Jämtar, Orup och Timbuktu....
Då har man sett och hört Jämtlands president tala samt hört Jämtlandssången skrålas över nejderna...
Det var speciellt...
Vi tar det från början...
Det började med att jag laddade upp med en fin tshirt....
Det första som mötte mig på stan var dem här dårarna...
Sen åt jag såklart... en vildsvinskebab.... och det snålas inte med maten här...
Kolla detta erbjudandet...
En hel jävla wokad ren för 70 spänn...
Å andra sidan kan väl samerna skriva av renarna på någon tågolycksgrej...
Sen bidde det Orup...
Dagen till ära iförd jeansoverall. Något vi alla vet är både snyggt och praktiskt...
Sen blev det Säkert med Annika Norlin... som ju kommer från Jämtland...
Sjukt bra....
Efter detta blev det en dos Håkan Hellström. Jag är inte helt överförtjust i denna göteborgare.
Men säga vad man vill om denna gummigubbe, en sång och spelman är han!
Efter detta blev det då tal från presidenten... och Jämtlandssång. Vilket var mäktigt och märkligt...
Hur avslutar sen dessa stolta Jämtar... Hur avslutar dem denna kväll i Jämtlands tecken och spår??
Jo... med en skåning...
TIMBUKTU...
Jag säger som kidsen..
Jag ska aldrig ta av armbandet...
Äta, äta
Nu regnar det. Så därför sitter vi i soffan och tittar på kvalitets-tv. Top Model. Ni aaaanar inte hur svårt jobb de har!! Det är stressigt och väldigt komplicerat att bli sminkad, få håret fixad och bli tillsagd vart och var man ska stå/sitta.
Nåja, det är ju egentligen inte vårt bekymmer. Det är sällan det för någon som gillar mat. Och det gör ju vi.
Denna lilla magra bantningsdiet åt vi igår:
Tänk, att man faktiskt börjar bli trött på alla egenhändigt odlade jordgubbar....
-
Som tur var fick iallafall jag ett avbrott från jordgubbar under själva lunchen då Irja och jag slog till på en räk-lunch.
Det är väldigt konstigt det där med räkor. Det blir så otroligt mycket skal efter dom. I volym sett är det mer skal än vad det var när de var hela.
Snart ska vi in till Yran. Jocke kan nu ramsan "Jamtland, Jamtland jamt och standut". Och snart sitter Jämtlandssången också. Jag är stolt som en tupp.
Såga, såga
Det är vad Jocke ägnat sig åt de senaste dagarna.
Ja, förutom i dag då när det var varmt och han var bakis... Vi besökte nämligen Storsjöyrans gigantiska förfest, Stråket, igår och Jocke körde INTE hem...
Fast nu så här på kvällskvisten är han och grannen ute igen vid den sistnämndas framtida ridplan. Otroligt nog går det väldigt bra. Ingen har gjort illa sig och träden faller som furor.
I morgon fortsätter jakten på fallna träd och sen på lördag ska Jocke äntligen få se vår President när han håller sitt årliga tal till folket.
Så är det. Har man blivit jämte är det bara och gilla läget och tränga ihop sig med Ewert Ljusberg och 20 000 andra på Stortorget klockan 24.00 på Storsjöyrans sista dag för att hylla alla som hyllas bör och sjunga Jämtlandssången så stämbanden går av.
Det är trångt, mörkt, bröligt, bökigt... och alldeles, alldeles underbart.
