Hare, skit och Stockholm

Håhåjaja. Så har ännu en semesterdag passerat. Den har jag tillbringat i skogen med min kära far, min kamphund (eller Jockes rättare sagt) och min stövare. Den sistnämnda skötte sig, åter igen, exemplariskt. I 30 minuter drev hon en sån här:
Kanske världens bästa 1-åriga stövare?!?!?! Iallafall om du frågar både mig, Jocke och min pappa. Det var för övrigt tredje dagen på raken som hon fick upp hare.
Och Saga då? Jodå, hon skötte sig inte så bra.... Hon har fått för sig att hon också är en jakthund. Och det blir galet när hon inte har en enda aning om vart hon befinner sig. Noll lokalsinne.
I dag irrade hon, åter igen, bort sig. Och det slutar med att man få ropa och leta henne. Härom kvällen fick Jocke till och med gå efter henne och leta upp henne. Då fann han henne ylande bakom ett krön. Skitglad över att bli räddad! Det är kamphund det.
Fast vad gör dålig lokalkännedom, bara man har en sjukt snygg sitt-stil?
-
Övrigt har jag mockat skit i hagen. Det är inte lika kul som att jaga med Britta... Fick ihop ca 30 skottkärror med skit.
Att stå stå lätt böjd och ösa skit i flera timmar tar på en snart 40-årings rygg. Och armar. Och ben. Och ischiasnerven. Fan, det tar på kroppsdelar jag inte visste fanns.
-
Men nu är det snart dags att hämta Jocke. Karln har varit i stor-stor-stan, dvs Stockholm. Han har gått ekonomikurs. Helt galet. Både att han varit i Stockholm och att han går ekonmikurs.
Men mest galet var nog hans taxiresa till flyget i dag. Taxichauffören var 35 minuter sen. Han kompenserade det genom att, citat: "Köra 700 k/h till Arlanda där större delen av resan gick på trottoaren".
Nu är dock Jocke på säker mark igen. I Östersund. Nu ska han bara överleva en bussresa till Lit. Sedan är han hemma i skogen igen. Skönt.

Orangutangarmar...

Fy fan vad stark jag är! Eller snarare jag och Erik. Jag har nämligen idag hjälpt familjen Österlind/Sundin att flytta det tunga artilleriet till deras nya herrgård.
Och herregud vad vi imponerade... Tvättmaskin som vägde en bra bit över 140 kg (stod 99 på fraktsedeln, men emballaget vägde nog runt 40 kg. Min bedömning).
Den tog vi som om den innehåll luft... Med mera med flera.
Men Isaks bokhylla gick vi bet på... den sitter här just nu...
Och den sitter där... fastkilad. Och jag lämnade familjen med den sittandes där.... Hoppas den går att montera isär... annars är ju min pragmatiska lösning - motorsåg.
Nja... lite orangutangarmar har jag fått idag...
Vi tar en till..
-
Dagens filmcitat...
Många har säkert trott att jag skulle dra på detta citat, men icke.
Jag smäller till med det kanske hårdaste av dem alla.
Vår egen svenske actionhjälte Dolph som den sovjetiske boxaren Ivan Drago som i slutfighten med Rocky släpper denna missil.
- I must break you!
Så jävla bra att vi tar en bild till...

Jävlar...

Glömde dementera det faktum att jag skulle vara en dålig pedagog... det är jag alltså inte!
Jag är en utmärkt pedagog om jag får vara så ödmjuk...
Jag förklarar bara högre om mina elever inte begriper första gången...
-
Sen vill jag passa på att tacka Familjen Ås och Solberg för en trevlig kväll igår.
Vi åt kött och Kantarell-paj så vi svittades!

Inget att rapportera...

Sjukt lugnt idag... har egentligen bara gjort tråkiga saker..
Ansat vedhögen... Apmycket kvar..
Tränat hästar..
Beskurit svartvinbärsbuskarna...
Vilket jag inte hade aning om att vi hade.
Men jag vet nu varför Saga alltid brukar befinna sig runt lillstugan... För där finns dem..buskarna alltså.
Jävlar vad hon måste mulat i sig bär.
Jag är fortfarande som besatt av jakt... Allt som har puls och inte går upprätt, lever farligt häromkring just nu!
Jag funderar om jag behöver en sån här...
En lövcammodräkt... Varför tvekar jag? Klart jag behöver den...
-
Tänkte börja med ett nytt tema....
Tuffa filmcitat. Jag kommer behöva understöd med era sjuka hjärnor och filmkunskaper. Skicka via SMS, Facebook osv
Är dem tillräckligt hårda kanske dem en dag (när dygnet får 100 timmar) blir uppmålade i mitt 65% färdiga gym.
Vi börjar med ett av dem allra hårdaste:
Tränaren, eller fölåt! Sensei John Kreese i Karate Kid beordrar en av sina "killar" att skada Kee Marcello (Karate Kid-killen) med följande stenhårda mening!
- Sweep the leg....
Och ja... Jag äger en sån t-shirt.

Åh ja!!!

Först verkade den här dagen bli en kopia av gårdagen. Vi stack iväg tidigt till skogs för att prova jaktlyckan. Bara några minuter efter att vi kom fram stack Britta iväg som ett skott. Rakt fram, rakt bort. FAN! Var det ett rådjur igen?

Det kommer vi aldrig få veta. Det enda vi vet är:
1) Hon var som längst 1,4 kilometer bort från oss. Vilket är långt för en stövare.
2) Vår GPS blir helt koko i Nyby. Den visar helt fel. Pilen, som ska peka ut i vilken riktning Britta är, visar ömsom åt höger, ömsom åt vänster.
3) Jocke är en värdelös pedagog. Det kommer han aldrig själv att erkänna men det är den bistra sanningen. Det stod klart i dag när GPS-helvetet krånglade. Jag fattade ingenting och bad ödmjukt min man om hjälp att läsa den förbannade kartan. Han gör det genom att säga: Du är den svarta pilen. Följ de röda strecken som är Britta så kommer du fram till henne.
När jag inte fattade hur jag får den svarta pilen in på de röda strecken upprepar han bara sin mening - med betydligt högre ton. Därefter ännu högre - och ännu högre.
På det sättet lär man sig ingenting, kan jag härmed deklarera. Man blir bara själv förbannad över hur förbannad ens pedagog är.
Ja, ni kan säkert vid det här laget lista ut att stämningen i skogen var rätt så tryckt. Den slutade med att jag gick en sväng för att leta Britta trots att jag inte hade en jävla aning om vart hon var eftersom jag fortfarande inte fattade ett skit av GPS:en.
Jocke däremot tog ut sin ilska på en stor stubbe.
MEN SEN!!!! Sedan vände plötsligt lyckan. Britta kom tillbaka självmant, Jocke lyckades släcka elden innan det blev skogsbrand och jag gick inte vilse trots allt.
Och precis när vi hade beslutat att packa ihop - då tog Britta upp en hare! Och sen var drevet i full gång. Jocke sprang som en gasell till en korsning dit harar alltid ska. Jag sprang som en antilop rakt över skogen till en väg dit den också vill komma.
40 minuter senare, efter ett sjukt perfekt drev hör jag ett skott. En sekund senare hör jag Jocke över kommunikationsradion:
Jag fick den, kom.
Tadaa!! Första haren vi skjuter för Britta. Och Jockes första hare också för den delen.
Plötsligt var det här världens bästa dag. Tänk vad glad man kan bli av att döda en liten skuttande ulltuss.
-
I övrigt har vi smugit på älg. Saga, vår kamphund, fick fart på en älg när hon och Jocke var ute och letade fågel (jo, hon är skitduktig på att känna vart de är och jaga iväg dem så man kan skjuta efter dem).
Fast älgen överlistade oss den här gången. Men det gjorde inte de här kantarellerna:
De ska vi använda till middag i morgon då familjen Solberg och Ås kommer.
-
Nu är det dags för Fredagsmys. Med godis och vin och tv.

Åh nej!!

Nu har vi haft två riktiga skitdagar. Iallafall om vi ska titta närmare på jakten. Britta har nämligen jagat rådjur - tre gånger. Inte bra alls om du är stövare. Hade hon varit tax hade det varit en helt annan sak men det är hon verkligen inte. Och en långbent och snabb stövare ska INTE jaga rådjur.
Fast Britta är väldigt stolt över sin bedrift. Ett djur som springer fort och rakt och enkelt kan ju inte vara fel att jaga, tycks hon tänka.
I morgon gör vi nytt försök. Vore fan om ett rådjur kommer vara där vi styr kosan då.
-
I övrigt har vi hållit på med ved. HURRA! Det är sjukt tråkigt och ett otäckt måste. Som kompensation har vi även tittat på film. Pirates of Carribean 4.
Jag är ju så ytlig och har så sjukt dålig filmsmak att jag faktiskt gillar de där barnfilmerna. Det är coola kostymer, mycket slagsmål, lite kärlek och Johnny Depp. Vad mer kan man begära av en film?
Jag hade för övrigt gärna varit pirat...Eller cowboy. När jag var liten lurade min pappa i mig att min familj varit cowboys när jag var bebis. Enligt honom hade vi bott i Vilda Västern och haft en häst som hette Vita Stjärnan.
Jag var väldigt stolt över detta och levde länge i tron att jag så småningom skulle få komma tillbaka till mina rötter och bli en cowgirl....
Sen insåg jag att jag var född och uppvuxen i Ljusdal.... och när min pappa så småningom köpte mig en fjordhäst, ja, då dog hoppet om att få bli cowgirl ut en gång för alla.
VA, vad menar hon nu? undrar då ni som inte är hästkunniga.
Jo, säger jag och låter jag en bild av en sk fjording säga allt:
Det är inte så mycket vilda västern över den här hästrasen inte.

Fullt hus?

Minns ni den serien?
Vidrig var den med The "Olsen Twins"... En lätt retarderad tös som man skulle tycka var skitsöt...
Inte lika fullt var det på kvällens bioföreställning som Sara och Erika medverkade på..
Man såg Bridesmaids.
.
Skall vara som en kvinnlig Hangover...
Fick enligt uppgift 4 Biostolar i betyg..
Den kunde fått 100.. Eftersom salongen såg ut såhär..
Det utlovades mobiler påslagna och ett jävla prasslande med godis och chipspåsar!!
-
Idag var vi även ute med Britta... På jakt alltså... och både jag, Sara och Saga fick se haren i skär panik passera som ett streck... Och Britta efter... Mycket spännande! efter 2 mils löpning var det dags att hämta henne.
Den nobla uppgiften tilldelades undertecknad som tänkte att det kunde bli en skön gammal språngmarsch i skogen, med vapen i hand som lök på laxen...
Föga anade jag att hon skulle befinna sig i bäverland... Fy... ända .... in... i.... helvete vad sankt och blött det var...
Och när jag äntligen hittat minfri väg på västra sidan gör hunden omfattning österut... efter en halvtimmes lårhög vadning i åar och bäverdammar senare fick jag tag på en överlycklig stövare... jag tappade dessutom min mössa på köpet...
Min favoritmössa...
Men man ska inte klaga... då kan man bli såhär dum i huvudet... eller ännu värre, luftvärnare....

Regnig måndag

Gud vad det regnar! Det går inte att vare ute. Eller går, gör det väl. Som den flåshurtiga säger: Det finns inget dåligt väder...
Och så kan det väl vara. Men det spelar ingen roll. Det är inte roligt att vara ute när det strilar ner. Det känns ungefär så här:
Nåja. Nu finns det ju tv. Så då gör det inte så mycket att det regnar. Tyvärr visar tv inte så mycket klockan 14 en måndag. Oprah på 5:an. Och en dansk bonde på 1:an. Och däremellan är det lika illa.
Oprah sitter just nu med familjen Obama i soffan. De säger att det viktigaste för dem är att uppfostra barnen till goda medborgare som är tacksamma och ödmjuka.
Den danska bonden bygger ett stall för sina grisar som han ska äta upp om någon månad (grisarna alltså, inte stallet). Han säger att han blir hög av att få bygga allt själv från grunden.
På något sätt känns det som om både familjen Obama och den danske bonden överdriver. Det känns lite.... tillrättalagt minst sagt. Man väntar sig bara att de också ska utbrista att det faktiskt inte finns något dåligt väder.
-
I övrigt kan jag berätta att vi inte dräpt några fler djur. Söndagen tillbringades istället bland annat i Solberg. Vi körde hem Glaumur, aka Jonas, till Irja. Den gamle mannen (33 år stilig herre) har fått lämna Handogsbodarna. Tre damer i hagen är tillräckligt. Jag tror att Tara också kommer att sakna surgubben.
Nu har för övrigt bonden packat ihop för den här gången. Istället är det en väldigt tragisk kinesisk kortfilm som visas. En dotter blir bortgift för de har inte råd att ha henne kvar. Muntert. Kanske lika bra och gå ut i regnet?

Ibland är livet sådär löjligt bra...

Vilken dag vi har haft jag och Sara!
Vaknar stärkt med otroligt lent ansikte efter gårdagens ansiktsmask..
Som att födas på nytt... Väldigt likt scenen med Jim Carrey som Ace Ventura då han spionerar med noshörningsmaskinen där fläkten stannar och han liksom.... fastnar

Upptäcker därefter att det var minusgrader ute! Underbart!!!!!!
Kombinerat med en strälande sol en höstdag häruppe i Handogsbodarna så får men en löjligt fin utsikt.
Därefter ut med Britta och Saga där Britta till slut fick upp en hare. (Sara var också med...)
Sen hem och fixa på gården för att på en inlevelse dra ut på en smygrunda för att se om vi kunde hitta lite fågel!
Och tadaaaa!
Tror ni inte Sara fick en!
Fru  - Man      1-0
Jag skyller på vapenväljarfel.... Jag hade hagel, Sara kula...
Stärkta av vår framgång smög vi vidare och fick syn på en stor jävla tjädertupp!
För er Citykids så ser dem ut såhär:
Men den var lite för smart för oss...
Det blev en runda som skulle ta sisådär 20 min. Den var över 2 timmar och 15 minuter senare i närmare 23 graders värme..
Kontraster!
Dagen blev ju inte sämre att man fick reda på att Saras bror dansat under toxikerat tillstånd till tidigare nämnda Paul Paljett (se något blgginlägg tidigare och kommentar till denna). Detta ska ha skett på Ljusdals Folkets Park 1977!
Här går man runt och tror man är något för att man suttit bredvid och snackat med Zlatan, men så visar det sig att Stefan har dansat till Paul Paljett! För jävligt.
Apropå Zlatan så hoppas numera Milans tränare Allegri att Zlatan skjuter många älgar... Pass på!
Allt som allt en sjukt härlig dag!
-
Nu är jag dock gräsänkling... Sara ska showa (festa) med sina vänner i stan ikväll...
Så nu har jag hyrt grabbafilm! Köpt lösgodis och ätit på Max - SVeriges godaste hamburgerresturang (enligt reklamen)
Filmerna jag hyrt är:
1. Thor! behöver ingen närmare presentation. Gud med stor hammare   som regerar och är flashigt snygg i sina inoljade muskler... Otroligt bra!
2. World Invasion. Battle of Los Angeles:
Tydligen så har en utomjordisk fientlig styrka invaderat jorden och hotar civilisationen... Nu står hoppet till en amerikansk (vad annars) sergeant tillhörandes Amerikanska marinkåren.
Sjukt overkligt! Marinkåren kan ju inte avgöra ett skit...
3:e filmen är en chickflick...en romantisk komedi... För Saras skull..... och kanske lite för min egen...
How do ypu know heter den....
Beslutsregeln har varit:
Har filmen fått en tvåa i betyg av Aftonbladet så hyr den! Då måste den bara vara bra!
World Invasion fick en etta!

Alltid den där Zlatan

Tro det eller ej, men Jocke lyckades inte avskräcka Zlatan. Han har nämligen här, i Jockes nya hemlän, i republiken. Jojemän, så illa är det. Zlatan är i detta ögonblick i Oldfjället, i Krokoms kommun. För att jaga.
Ni kan tro att världens press gått bananas på denna nyhet. "Zlatan jagar nya troféer" är den hittills mest använda rubriken.
Och Milan har dementerat. Zlatan ska ju vara på rehab i Malmö.... Och Milan har insett att alla vet. Zlatan måste få vila upp sig mentalt och göra vad han vill.....
Inte lätt. Mycket festligt att Olden äntligen hamnat på kartan. Eller "Ordda" som det heter på riktigt. På jamtska.  
Så här söt var Zlatan för övrigt när han var 8 år gammal: 

Nu ser han så här:
Inte lika söt. Men ett välkänt och omtyckt ansikte lika fullt. Inte minst i vårt hushåll där fotboll och mustasch prisas högre än skatteåterbäringen.
-
Nåväl. Zlatan är alltså här och jagar med IT-miljardären Dan Olofsson. Och det är nu jag börjar bli besviken.
Att han är i Jämtland = jättebra.
Att han inte är med jägmästarna Leijmans = obegripligt.
Vad tänker karln? Varför är han med någon gubbe som har ett helt fjäll och en liten jaktstuga på sisådär 400 kvadrat med tillhörande 5 fyrhjulingar, 4 drängar och 7 jaktguider - och inte med oss!?!?! Vi kan ju erbjuda allt!
Vi har ju Britta:
Och så har vi Jocke:
Och Jocke har i sin tur sisådär tio olika pipor som han lånat och köpt som han försöker locka räv med.
-
Nu ska vi ha fredagsmys. Det betyder glass, mysbyxor och ansiktsmask. Och eventuellt lite hårinpackning. Kan behövas om man tittar på bilden ovan.
Kanske, kanske kommer detta dokumenteras och visas vid senare tillfälle på denna blogg.

Räfen raskar...

Har inte tid att blogga... Måste jaga räv. Om det inte regnat så förbannat... Vilket betyder att inga rävar rör sig i skogen...
Just nu regnar det så jävligt att det börjar bli dags och bygga en ark.
Då skulle jag ta med sjukt många rävar, så jag kunde skjuta dem efterhand. Om det slutat regna det vill säga. Och harar till Britta som hon kunde vrålat efter...
-
När man inte kan jaga räfen så får man röja i skogen och plugga företagsekonomi
Det sker via distanskurs med den snusförnuftiga kärring.
Ja. Jag kallar henne för kärring, för denna kvinna är så fruktansvärt dryg. När jag utbildar mig, vill jag ha en saklig och professionell lärare. Denna rödkavajsprydda drake ska göra allt sådär ballt hela tiden. Häst heter kuse och så vidare... Tänk er en dryg stockholmare och så förstår ni vad jag har framför mig.
Det var allt för idag!
-
Dags för en riktig stjärna..
Vem har ett smalt glitterskärp?
Vem har ett pärldraperi i bärnstensimitation?
Vem låter minst sex knappar vara uppknäppta i skjortan?
Vem bär dubbla tighta halsband?
Vem utlåter Guds välsignelse på sitt skivomslag?
Vem har mest volym i håret och hetast blick?
Jo, Paul Paljett!
Vem i hela helvetet vill ha honom till förfogande?
(Bilden + kommentar kring omslaget är citerat från Herr Dryck som samlar maniskt på vinylskivor med fula omslag:
http://katastrofalaomslag.blogspot.com/2007/09/paul-paljett-at-your-service.html)

JÄGARE!!!

Och jag menar inte veklingar från K3 eller K4. Börja inte ens prata om Kustjägare och Flugjasbägare... (Pinsamt) Killarna som äter Snickers strax utanför staketet...
Utan vi talar hårdkokta män... som äter bebisar och dräper älgar med kniv. Som denne gentleman.
Idag satt jag och lockade på Räv... det innebär att man tutar o brölar i diverse tutor o trumpeter för att låta som en hares dödsskrik..
Men givetvis smög den upp bakom mig... Jag vet, jag vet.... Min fisk var såhär stor osv...
For iväg gjorde den iaf när jag likt en van Apache försökte smyga runt för skottläge...
Det här med jakt börjar gör övrigt smyga på mig ordentligt... det här är roligt. Adrenalin kombinerat med materialsport... Kan det bli bättre....
Vi får snart köpa fler hundar och rätt vad det är så befinner jag mig väl här.
Men först börjar vi med att se Jägarna 2 ikväll. För inspiration och vägledning i jaktens värld. En ny Norrländsk dokumentär...
-
Men först bjuder jag på lite omslag..
Ska oljekillen till vänster likna Jesus? Varför har han såret i sidan, men inte spikhålen eller såren från törnekronan? Varför har han på sig Pampers Active Fit? Varför tar han den andre oljekillen på dolmen? Varför har denne kille en svävande kedja runt halsen, är det eftersom de i fotoögonblicket tar ett skutt? Vem av dem är Michael, och varför nämns inte den andre? Varför är det små nakna människor på krukan? Varför sitter det en liten svartvit man i halmhatt och läser Godzilla med vita handskar i någon slags turkos reception? Varför gjordes detta omslaget? Varför köpte jag den för mina egna pengar?

I skog och mark..

Glädjedag idag för igår vankades det vapenvård... AAAAAAAhhhhhh.... Va gött!
Det känns dock som om det är hack i skivan på den här bloggen...
För återigen har vi varit o stökat i skogen efter djurkött och andra skatter (obehaglig mening)
Morgonen började med harjakt... gick sådär...
Sen blev det älgjakt.. trots smygteknik som gjort självaste Hiawata avundsjuk... gick det sådär....
Dock så går ryktet att svågerns pojk, 17 år, dräpt en 14-taggare!!! Ett jävla as till djur!
-
Hem o plocka svamp då... vilket gick jättebra!
Dagens skörd av kantareller..
Och på den vägen är det...
Nu har det blivit bra mat..
Nersköljd med detta..
Efterrätt
Och nu en Glenmorangie, i för dagen särskilt utvalt glas...
Vad gäller jakt är det lite vanskligt att höra det smälla runt knuten till höger och vänster utan ha haft en riktig skjutgenomgång med samtliga skjutstationer dagen innan...
Ni vet en sån som bara ska ta 30 minuter, men gärna drar över en sisådär 3-4 timmar...
Just det... Päregrävarn har också varit i farten!
Inte helt lätt, men som dem vana pärespanare vi är, Sara och jag, så följde vi bara spåren... Just det... sättpäror ovan jord!
Observera Saras lån av min Dart Waderklocka!
-
Dagens visdomsord kommer från Britney Spears...
Men vad kan man begära från någon som är för dödsstraff...

Fräcka fredag...

Minns ni det märkliga programmet Fräcka Fredag? Med Marlena Ivarsson? Jättekonstigt var det. Med någon naken italiensk politiker som dök upp då och då och lite olika gäster. Som den här kocken:
Vad hette karln? Verner va? I samma tidsera var det ju också de där två super-kockarna, Verner och Verner, i farten.
Herregud! Egentligen är det ett under att vi överlevde alla hysteriskt dåliga program. Å andra sidan var det kanske de som gjorde att vi klarar dagens ännu sämre utbud. Såg 5:ans nya satsning i går:
Det var det värsta jag sett! Vilken ångest-tv man kan skapa med lite spåniga tonåringar....
-
Nåja, vår fredag har hur som helst varken varit fräck eller solig. Den har istället innehållit en massa jobb - för mig.
Under dagen som gått har jag nämligen behövt ha både koll på gräsklipparen(klipparna).
Och på vapen-rengöraren:
Den sistnämnde skötte sig fin-fint. Det putsades och grejades i källaren i flera timmar. Det var CLP här och träolja där. Det lönar sig att va gift med en gammal militär ibland!
Det är bara att vänta ut honom. Förr eller senare klarar han inte av att se rostiga bössor - och då åker hela rengöringslådan fram och vips har man en fin, ren, glänsande Husqvarna i vapenskåpet.
-
I morgon ska alla bössor testas. Först älg, sen hare, sen räv, sen sork, sen korv..... Allt beroende på vad Britta råkar få nos på ute i skogen.

Sjukt dåligt med ideér...

Har ingen aning om vad jag ska skriva om idag...
Jag funderar på att köpa en studsare...
Har insett att man kan göra av med lika pengar på det där som det kostar att driva ett mindre Europeiskt land under ett år...
Grekland räknas inte...
Vill ha en Tikka 3
eller R8
men är omöjligt kostnadsmässigt.
Så nu tittar jag på en Howa 1500.
Vän av ordning (älskar det uttrycket) säger att jag ska satsa på optiken och det kommer jag göra isf.
Macho va?
Något annat som är macho är att jag äntligen börjat bygga ett litet traditionellt gym. Inget lull lull gym. Utan på riktigt. Med säckar, däck o slägga, Bulgarian bag, TRX med mera...
Kom gärna med ideér..
-
Den här texten hittade jag idag...
Svinkul...
Det är detta också:
En man sitter och läser bibeln iförd röd militäruniform med patronhållare. Allt är rött, kristus lever och man kan vänta sig ett maniskt utbrott när som helst. Det kan bara betyda JUL!

En resa genom halva Sverige...

Resan hem till Norrland efter ett härligt besök i kornboden skedde med automobil.
Då såg det mestadels ut som bilden ovan...
Annars var allt sig likt när man reser på E4 norrut. Allt lugnt genom Småland, självklart ska man kommentera att man minsann skjutit med GRK på Skillingaryd.
Svinmycket poliser i höjd med Jönköpig (vad är det för fel på denna stad).
Därefter lugnt fram till Stockholm.... där H.E.L.V.E.T.E.T börjar och slutar...
Hur står man ut... Jag och Sara fick magsår, Falling Downsyndrom och gav löften till varandra om att prata lugnt och snällt för att ingen skulle bryta ihop och utkräva skilsmässa.
Att genomlida detta är lika sjukt som att låta Wendt spela landslagsfotboll... (till pojkens försvar så är han trots allt från Skövde och vet inte bättre)
Sen var det lugnt igen genom Uppsala med roliga ortsnamn som:
Just det... Fjuckby...
Sen passerade vi raskt Kina innan vi kom till Gävle..
Och efter Gävle blev det bara tråkigt kombinerat med riktigt, riktigt dålig väg...
Något som däremot är roligt enligt Sara är den numera FRAMKALLADE bilden från min fångenskap i Talibanskt slavläger....
En favorit i repris:
Varför tog ingen sitt ansvar.... Jag anklagar Sverige för feghet! Såhär får ingen medborgare någonsin se ut....
Lika som bär?
Imorgon kommer en ny efterlängtad dansbandsbild..

Matorgie för friuftsmuppar

Så har vi haft en söndag som åter igen är så där härligt frilufts-muppig. Vi har jagat, fiskat, plockat svamp, tränat och sen avslutade vi det hela med en middag bestående av älg, hemma-potatis, hemma-gurka och hemma-plockad-svamp-sås och så lite hemma-gjord lingonsaft till det....
Fast detta friluftsfrämjande kompenserade vi i och för sig med råge i går. Då satt vi inne hela dagen och matade igenom serien The walking dead. Skum, äcklig och lite otäck med en massa zombies som haltar omkring och gurglar och vill äta upp de få stackars människor som överlevt.
Det är alltså sådana här snyggingar vi talar om:
Fast som tur var har serien även sådana här:
.. Dvs hjältar. Inte minst sheriffen. Möt Zombie-världens Clint Eastwood.
Kanske låter den som en dålig serie men den är faktiskt riktigt, riktigt bra. Ligger i topp tillsammans med True Blood. Fast inget av dom slår i och för sig Modern Family. Har ni inte sett den - gör det!!
Här är några av familjemedlemmarna:
(Jepp, det är Al Bundy)

Full fart framåt!

Jag vill börja detta inlägg med att dementera att mannen på  bilden med ballongerna på Stefans 50-årskalas, vid den vita stången till höger på bilden, skulle vara plaskfull och därmed behöva luta sig mot stången med huvudet och inta dinosauriearmarposén.
Oj den meningen blev Strindberglång...
Han är alltså inte det... plaskfull. Han är nog snarare i sms-mode eller så beundrar han sina skor...
-
Nåja.. Idag har det varit fullt upp. Kolla detta schemat!
06:45
Revelj
Uppstigning och förberedelse för harjakt.
07:25
Avfärd mot harmarker
07:52
Släpper Britta
07:55
Börjar driva hare...
07:25
Tappar hare - vi skapar stor eld...
07:30
Amstaff surar eftersom hon inte kunde hantera konceptet frihet...
09:30
Återtransport och bajsletning... Jag skojar inte... det letades efter en alldeles speciell hög avföring..
Den hittades dock inte... och det var inte denna..
11:00
Träning- jobbigt....
2 veckor i Skåne samt Västerås skadar effektivt midjemått och kondition...
13:00
Lunch
13:30
Svampplockning
Min korg var inte riktigt lika full....
14:30
På väg hem imponerar jag på Sara genom att visa mitt tillverkade robotfönster som jag byggt för bygdens skull..
Här ska jag tjursitta och skjuta prick på ryssen när han kommer...
14:45
Svamprensning av svampplockarförloraren.
För det står skrivet sedan år 183 före Kristus. Instiftat av Scipio, som inte bara besegrade Hannibal på sin fritid, utan som huvudsysseltsättning skapade svampregler...
- Den som suger på att plocka svamp skola rensa skiten till dödagar... ungefär så.
Språkbruket under den här tiden var sisådär. De var trots allt romare.
Denna regeln bekräftades senare av Jesus...
Under tiden tränades hästarna som sen fick komma ut i storhagen.
Och därefter minipizzor på getost, prosciutto och tidigare nämnda kantareller...
Nu blir det zombieserie och fotboll...
Jag börjar grina....

Häst och fest

NU är Dagmar och Röst äntligen hemma i hagen och Handogsbodarna kan därmed stoltsera med tre snygga ston.
Dagmar är den längst till höger. Snyggast färg, väldigt långa ben och väldigt, väldigt sort huvud. Måtte hon växa i det....
Röst är den i mitten och är den som har mest personlighet, alla kategorier. Känd som Blondie, Rödhättan, Crazy Madame etc. etc.
Och Tara är den svarta snyggingen längst bort.
Sen finns ju Glaumur också. AKA Jonas. Men han är för närvarande utmobbad av tjejerna. Det här var enda gången han fick komma i närheten av Dagmar:
Mer bilder tog vi inte i dag på dessa giganter. Eller, jo, det gjorde vi men det är inte lätt att få till fina bilder på hästar.... Och efter en timme orkade Jocke inte jaga runt dem längre...
-
Nu över till helgens festligheter i Västerås. Stefan fyllde som sagt år och det firades rejält.
Bland annat fick födelsedagsbarnet ett tandemhopp i present. Till hans stora glädje (?).
Och som synes var det kanonväder i lördags i Västerås - Jockes Venedig,  alla andras Gurkstad.
Som förväntat var det mycket mat. Bland annat denna gudomliga hemmagjorda tårta:
Övrig mat skulle egentligen också förevigas men det glömdes bort när vi började äta (så går det när man lagar för god mat). Men så här såg iallafall kvällens mat-schema ut:
För mig kom tårtan i topp tätt följd av porchettan och rödbetskexen. Jag börjar dregla när jag tänker på det...
På kvällskvisten blev det presentöppning. Stefan fick resa till Berlin, lite tavlor, flera flaskor sprit (en väldig tydlig önskan från födelsedagsbarnet som vägrade ta emot blommor), biljetter till Eldkvarn som vi inte vet hur det blir med nu när Plura åkte dit, och så en gammal nalle.
Partytältet hade en massa ballonger och festfirare....
...som blev färre i slutet på kvällen. Vid två-tiden var det bara närmast sörjande kvar. Som avslutade festligheterna med att halsa Mackmyra.... Vem har sagt att man blir klokare med sisådär 50 år på nacken?

RSS 2.0