Äta, äta
Nu regnar det. Så därför sitter vi i soffan och tittar på kvalitets-tv. Top Model. Ni aaaanar inte hur svårt jobb de har!! Det är stressigt och väldigt komplicerat att bli sminkad, få håret fixad och bli tillsagd vart och var man ska stå/sitta.
Nåja, det är ju egentligen inte vårt bekymmer. Det är sällan det för någon som gillar mat. Och det gör ju vi.
Denna lilla magra bantningsdiet åt vi igår:

Tänk, att man faktiskt börjar bli trött på alla egenhändigt odlade jordgubbar....
-
Som tur var fick iallafall jag ett avbrott från jordgubbar under själva lunchen då Irja och jag slog till på en räk-lunch.

Det är väldigt konstigt det där med räkor. Det blir så otroligt mycket skal efter dom. I volym sett är det mer skal än vad det var när de var hela.
Snart ska vi in till Yran. Jocke kan nu ramsan "Jamtland, Jamtland jamt och standut". Och snart sitter Jämtlandssången också. Jag är stolt som en tupp.
Såga, såga
Det är vad Jocke ägnat sig åt de senaste dagarna.
Ja, förutom i dag då när det var varmt och han var bakis... Vi besökte nämligen Storsjöyrans gigantiska förfest, Stråket, igår och Jocke körde INTE hem...

Fast nu så här på kvällskvisten är han och grannen ute igen vid den sistnämndas framtida ridplan. Otroligt nog går det väldigt bra. Ingen har gjort illa sig och träden faller som furor.


I morgon fortsätter jakten på fallna träd och sen på lördag ska Jocke äntligen få se vår President när han håller sitt årliga tal till folket.
Så är det. Har man blivit jämte är det bara och gilla läget och tränga ihop sig med Ewert Ljusberg och 20 000 andra på Stortorget klockan 24.00 på Storsjöyrans sista dag för att hylla alla som hyllas bör och sjunga Jämtlandssången så stämbanden går av.
Det är trångt, mörkt, bröligt, bökigt... och alldeles, alldeles underbart.
Krig och Mat...
Idag har vi återigen tagit vårt ansvar på denna gården gällande närodlat och ekologiskt...
Ett gammalt fint uttryck inom Försvaret säger:
-I krig är endast det enkla möjligt...
Samma sak gäller för mat... Eller vad sägs om detta.

Sallad från växthuset, panntollor från pärelandet, gräddfil med egna kryddor och örter samt KABLAM! Rökt abborre från Indalsälven....
Det enda som inte är gjort på gården är gräddfilen... och tallriken förstås...
Rökt abborre är så gott så man bölar rätt ut...
Till efterrätt:

Jordgubbar från det egna landet...
Då kan man med gott samvete köra med motorsågen en hel dag... eller rättare sagt ett par timmar, för sen kan man inte längre lyfta armarna själv....
Skogsarbete är hårt, grovt och känslokallt... Luktar bränsle, är direkt livsfarligt och manligt....
Precis som stridsvagnstjänst...

Dagens dansband:

Dags för en cameltoe tycker jag, det var ju ett tag sen nu.
James Last är en legend inom sunkmusiken, med sina hammond-covers på floorfillers så som Här kommer Pippi Långstrump och Broder Jakob. I detta fall står han med framtung hållning i ett rum fullt av ballonger. Någon ansåg att budgeten inte tillät införskaffandet av en tub helium, så istället fick de tejpa fast vanliga luftfyllda ballonger på ett fisknät som de spänt upp bakom James. Han har sin klassiska korstågsfrisyr och bär en skjorta som inte är av denna värld; den tycks innehålla färgerna vitt, ljusblått, mörkblått, rött, orange, grönt och gult i de kombinerade mönsterna prickigt, randigt och rutigt. Någon kunde inte bestämma sig alls och valde därför att klämma in alltihop på samma plagg.
Men höjdpunkten är förstås underkroppen; ett par turkosa brallor med fickorna framme på låren, som kniper om James charkvaror utan minsta nåd.
Lite imponerande ändå är att plattan innehåller 26 spår.
1975.
James Last är en legend inom sunkmusiken, med sina hammond-covers på floorfillers så som Här kommer Pippi Långstrump och Broder Jakob. I detta fall står han med framtung hållning i ett rum fullt av ballonger. Någon ansåg att budgeten inte tillät införskaffandet av en tub helium, så istället fick de tejpa fast vanliga luftfyllda ballonger på ett fisknät som de spänt upp bakom James. Han har sin klassiska korstågsfrisyr och bär en skjorta som inte är av denna värld; den tycks innehålla färgerna vitt, ljusblått, mörkblått, rött, orange, grönt och gult i de kombinerade mönsterna prickigt, randigt och rutigt. Någon kunde inte bestämma sig alls och valde därför att klämma in alltihop på samma plagg.
Men höjdpunkten är förstås underkroppen; ett par turkosa brallor med fickorna framme på låren, som kniper om James charkvaror utan minsta nåd.
Lite imponerande ändå är att plattan innehåller 26 spår.
1975.
Jag har hört
- på radion i dag - att det är solsken - över hela vår stad. Det låter lite underligt - för jag bara - regn hos mig.
Jepp. Så är det. Det slutar aldrig regna här runt Handogsbuan. Fast nu kommer vi snart trotsa regnet och åka ut och fiska. Jag går och fiskar - och tar en tyst minut.... sen vet jag inte riktigt vad karl sjunger... är det: Sticker ut och fiskar fiskar - en chans att andras ut, andras ut?
Det är hur som helst poesi på hög nivå som allas vår Per Gessle bjuder på.

Annars kan jag bara konstatera att jag har en väldigt lat man som inte bloggat på fyra dagar. Han borde haft tid till det. Jag däremot har haft fullt upp. På fredagen var det jobbet på dagen och Krogstråket till sena natten och i går lördag var det möhippa från 10 på morgonen till ett på natten.
Trött i dag men det var det värt. Kul! Bland annat fick den blivande frun lära sig skjuta. Alltid bra att kunna.

The Projects...
Och då pratar jag inte om någon förort i Förenta staterna...

Utan småprojekten härhemma..
Mor och Far har varit här i 1,5 vecka nu och det går nog inte att bli mer bortskämd...
Saker som blivit gjorda...
Ved har klyvts.....

....av Evert....

Ett nytt specialdesignat skydd för solcellsrören har skapats...

Så jäkla snyggt att det knappt syns.... Precis som det ska vara....

bara lite småfix och färg kvar... och ja, grunden målas också imorgon...
Kökslampa med tillhörande el är uppsatt och fixad...

Armaturer med tillhörande el är uppsatta och fixade...

Nya hyllor är insatta i gamla jaktskåpshålet...

Grunden lappad och hål igenmurade...

Och när allt detta har skett så har det samtidigt skapats magi i köket av Mor....
Mat, bullar, pajer och annat gums gums..
Tar det slut nu... Icke, ty sommartomten har även varit här....
Tidigare nämnda vedklyv har levererats....
4 dubbdäck...

En fantastisk dammsugare som jag själv önskat mig under en längre tid....

JA... som JAG önskat....
OCH en specialdesignad fågelholk som Far gjort....

Som man kan öppna på detta käcka sätt och förhoppningsvis se fågelglyttarna nästa år....

Dagens dansband....

Ny-David har varit med en gång förut, men då lade jag inte alls tillräcklig vikt vid hans artistnamn. Ny-David är nämligen ett enormt märkligt namn som väcker många frågor. Finns det en gammal David som tagits ur bruk? Har han själv varit en annan David, som sedermera konverterat till idiot och fått byta namn? Är han från New York eller från en liten ö i Norra Yngern? Är det ett tillägg som folket i trakten lagt till hans namn för att markera att man talar om just den David som är nybörjare/nynazist/nyfödd/nymfoman? Jag vet inte, men det är inte jättesnyggt.
Här sitter han och mår på staketet till en hästhage. I bakgrundens oskärpa finner vi två lurviga kreatur som sitter på var sin häst. Minst två av de fyra får förmodas vara Ny-Davids döttrar. Byxorna är högt uppdragna som sig bör, särskilt den vänstra figurens byxor är ett verkligt praktexemplar. Vi kan anta att skivans andra titel "Det bästa ligger framför" syftar på staketet i bilden, för inte fan finns det mycket att hetsa upp sig över på andra sidan.
Skulle det mot förmodan syfta på skivans baksida stämmer det in fint det också. Vi har sett många exempel på alltför låg kontrast mellan typsnitt och bakgrund, men Ny-David tar det till en helt ny nivå. Låtlistan ser ut som något ur ett sällskapsspel som kräver speciella glasögon för att kunna tydas.
Här sitter han och mår på staketet till en hästhage. I bakgrundens oskärpa finner vi två lurviga kreatur som sitter på var sin häst. Minst två av de fyra får förmodas vara Ny-Davids döttrar. Byxorna är högt uppdragna som sig bör, särskilt den vänstra figurens byxor är ett verkligt praktexemplar. Vi kan anta att skivans andra titel "Det bästa ligger framför" syftar på staketet i bilden, för inte fan finns det mycket att hetsa upp sig över på andra sidan.
Skulle det mot förmodan syfta på skivans baksida stämmer det in fint det också. Vi har sett många exempel på alltför låg kontrast mellan typsnitt och bakgrund, men Ny-David tar det till en helt ny nivå. Låtlistan ser ut som något ur ett sällskapsspel som kräver speciella glasögon för att kunna tydas.

kolbulle...
... är aldrig fel. Så i dag begav vi oss till brorsans nya fäbodvall. Jodå, de har köpt en sådan. Bra och ha liksom. Och för att ha något att göra när de är i sin fäbodvall så har de öppnat ett litet fik där nu i sommar. Med den givna hiten KOLBULLE!!
Servera kolbullar och du kommer alltid ha en skock med människor som vill köpa dem.
Det är ungefär som korv med bröd.
Ingen kan egentligen förklara varför det är så himla gott - och ändå är beredda att dö för den.
Här syns några av dagens kolbulle-ätare:

Å här syns dagens kolbulle-tillverkare. Och ja, Jocke är både och.

Dessutom har de en massa djur på fäbodvallen. Sådana här till exempel:

Kanske världens roligaste djur. Operation "ha-get-i-Handogsbuan" pågår för fullt. Jocke börjar gilla idén... Kanske nästa år....
Nåja, hur som helst så är det en väldigt charmig fäbodvall med mycket att göra och mycket att äta så härmed kommer dagens reklam:
ÅK GÄRNA DIT. Är mellan Svenstavik och Hackås. PÅ vägen in mot Rogsta. Det är skyltat.
-
I övrigt har vi inte gjort så mycket. Nu tittar vi på fotboll. Jag hejar på USA. Bara för att de har Pia Sundhage och för att hon sjunger på presskonferenser. Det borde fler göra.
Hetch!
I dag kom en hel stöa (flock på svenska) från stan med omnejd. Det var farbror Nils-Erik och Marie-Louise och sen var det kusinerna Johan, Gunilla och Håkan med familjer och följe. Och som sig bör när det kommer finfolk på besök så äter vi mat i barracken.
Den här gången blev det paj och tårta i brist på surströmming.

Observera älghornen på väggarna. Två av dem är numera i stan efter att pappa Sixten skickade med Johan och Gunilla varsitt.
Så kan det gå: Du kommer till Handogsbuan för att äta lite mat - och åker hem med ett stort jävla älghorn i baksätet eller framme på stötfångaren eller vart du nu får plats med det.

Dagens minsta och yngsta besökare:

Sen begav vi oss ut och beundrade vidderna och hästarnas tänder. Och så fick Saga äntligen komma ut och umgås. Vilket hon alltid gör med bravur.

Slutligen var det dags för det obligatoriska gruppfotot. Inte lätt att få in en så stor och förvirrad flock en begränsad yta under en begränsad kort stund. Visserligen gick det en gång men det kortet blev så suddigt så det går inte att använda på denna storslagna blogg. Så det fick bli så här istället. Men det blev ju väldigt stiligt det med!

Rökt fisk....
Funderar över Sj:s reklam... inte den där som pappan och sonen bryter arm i och har det allmänt mysigt.
Nej, utan mer på den där med kvinnan i som har en dator... där batteriet tar slut och där hon lite käckt sätter i laddkontakten och njuter. Enligt SJ njuter hon för att det här kan man ju inte göra i bilen... som ju reklamen vill visa...

Hon sitter där och njuter i en soldränkt, halvfull kupé där Air condition tycks funka och tystnaden råder... Mmmmm, häääärligt på SJ.
Då har hon, reklamdamen alltså, inte åkt med SJ på riktigt....
För i den sanna historien sitter hon inte ner utan hon står upp. För SJ har dubbelbokat henne i en vagn som inte finns med på denna resa och därför kan hon inte sitta ner i den kupé hon befinner sig i.
Denna kupé där för övrigt inte AC eller element fungerar (beroende på behov och årstid, ovsett vilken så funkar inte skiten). En kupé som består av ungar som vrålar, bebisar som skriker, fyllon som skränar med med mera. För att inte tala om att vagnhelvetet står stilla på grund av ett signalfel någonstans i Sverige... oftast 100 mil från just den plats du befinner dig... Och då har jag inte ens börjat fundera över vagn 6.... just det boskapsvagnen... Men den vagnen är ett straff som ingen förtjänar och denna vagn bör inte kommenteras om nu minderåriga råkar läsa detta....

Å andra sidan slår inget daniloreklamen.... Ni vet, hoppsan, godis mitt i veckan... men den har ju kommenterats på denna sida förr..
-
Idag har det gjorts en jäkla massa.
Bland annat har vi rökt abborre ...
I med ris och abborre.... fjutta på under... spill lite rödsprit på kroppen och låt det brinna ut under svår smärta... det hör liksom till när man hanterar rödsprit... tror till och med att jag utbildat på just spillabiten...

På med locket och rök på....

Et voila...
En av jordens godaste goffa...

Saga var obehagligt sugen på att smaka...

Britta sov som vanligt...

Freden i HBodarna..
Det blev aldrig ngt krig mot trumpettranorna...
För trots att jag hoppades lite i morse så gjorde dem det enda smarta och höll sig borta..
Jag som laddat med allehanda trix från Soldaten i Fält... den bra versionen. Det vill alltså säga den gamla versionen. Allt var ju bättre förr...
-
Annars sysselsätter jag min far i mina projekt som mycket riktigt Sara påpekade i gårdagens blogginlägg.
Förr året byggde han ett kök till oss och i år blir det en sisådär 10-12 småprojekt istället.
Tex: Fixa hyllor till kontoret, fixa armaturer till köket, kökslampan, sladdhaverier, ett snyggare skydd till solcellsfångarrören, silikatskydd till husgrunden efter lagning, bygga ställning till mina boxsäckar, hylla till köket, måla garaget och baracken....
Tur att min pappa är en allkonstnär när det byggerier och snickerier...

Men ibland blixtrar jag till och ger en hjälpande hand...

En god nyhet är att vi fått ett nytt tillskott till gården.... Tadaaaaaa.....
Låt mig presentera vedklyven.

Jag kallar honom Ewert...
-
Dansbandslektyr:

Nu är det dags igen.
Stigs trotsade allt sunt förnuft och slog sig ner på gräsmattan i kritvita byxor. Minst en av dem lär ha gnällt högljutt när de reste på sig och inspekterade gräsfläckarna och de typiska blaffor i grönt och gult som endast kan komma från kanadagåsens avföring. Troligen var det den liggande mannen som klagade mest högljutt, då han var den enda som lyckats få kanadasås på armbågen. Titta noga på deras skodon. Det är vita träskor i klassiskt snitt, men med en halv decimeter klack.
De har samlat sina instrument i bakgrunden, och lutat gitarren och basen mot en spännande staty. Statyn föreställer en tjur/puma/lo/kroppsbyggare som intagit den klassiska ställningen "nu ska Ludde bajsa, har du en påse på dig". Stigs valde att posera framför denna fantastiskt vackra pjäs, på ett sådant sätt att vi kan föreställa oss hur de alldeles strax blir översköljda av det bruna guldet.
Dagens inlägg går i bajsets tecken, detta för att fira tredje advent.
De har samlat sina instrument i bakgrunden, och lutat gitarren och basen mot en spännande staty. Statyn föreställer en tjur/puma/lo/kroppsbyggare som intagit den klassiska ställningen "nu ska Ludde bajsa, har du en påse på dig". Stigs valde att posera framför denna fantastiskt vackra pjäs, på ett sådant sätt att vi kan föreställa oss hur de alldeles strax blir översköljda av det bruna guldet.
Dagens inlägg går i bajsets tecken, detta för att fira tredje advent.
Den trumpetande tranan
Tjoho! Äntligen är det tio grader varmt. Ute.
Och så är det Allsång på Skansen med Måns "jag-är-bara-25-men-klär-mig-som-52" Zelmerlöw.
Och så har vi en paj i ugnen som väntar.
Och så blev vi väckt klockan 5 i morse av en eller några sådana här:

Fattar ni vad en sån här rackare kan pipa? Eller som Jocke sömndrucket sa efter en fem minuters väsen utanför fönstret: Vem är det som trumpetar?
Jajemän. En trana låter som 15 sådana här:

Kommer de förbi i morgon också vid samma tid och för samma typ av väsen. Då jävlar är det krig!

Annars är livet som vanligt. Jag jobbar. Jocke hittar på nya projekt på gården. Leif får utföra dessa projekt. Renata får laga mat. Hundarna sover.
Livet på lanned...
Idag har jag haft Sveriges vackraste arbetsplats...

I Zetorn (traktor) vändandes hö hela dagen...
Men vi tar det från början....
Denna (som dessutom var ngn centimeter från att klippa av mitt Fu.k Y.u-finger på höger hand :

Ersattes av denna:

Men först fascinerades av jag av denna som hittades i ena garaget. Minns ni den!? Underbar!!!

Och så lite spruckna däck:

Sen inkörning i en stolpe som drog loss huvudaxeln litegrann. Men med två ingenjörer (jag o Sixten) så löste det där sig till slut med hjälp av spett o slägga.
-
Nu pustar vi med brutna ryggar (på minst 2 ställen kvar), frakturer och öppna köttsår samtidigt som vi tittar på damfotbollen.
Och jag vet inte vad som gör mest ont.....
-
Nytt inslag idag. Tack vare Jakes inspirerande sökningar på world wide web.
Det är inte bara bilden som är grym, utan kommentarerna till är nästan än bättre.
Håll tillgodo:

Carl ger sig huvudstupa in i debatten om utvisningen och den missgynnande behandlingen av Europas romer.
På omslaget bjuder han på sitt mest strålande leende, framför ett vackert färglagt stadshus och en bergshäll med en ovanligt stor karljohansvamp på. Den pomadainbakade frisyren är som huggen ur marmor, och den smakfulla färgläggningen av Carls ögon ger en varm känsla av att han när som helst kan släppa lös sitt uppbyggda hat och slå dig sönder och samman i gränslöst raseri.
Möjligen från 1941, tiden då vi fick lära oss att månens klara strålar var farliga
Möjligen från 1941, tiden då vi fick lära oss att månens klara strålar var farliga
Kloka ord...
I helgen hade vi som sagt besök.. Bland annat av Jack, 5 år, som lärt både mig, men framförallt Sara en hel del.
Tex detta:
1. Det är aldrig fel att köra en raket (det betyder att jag lyfter och kastar med Jack i luften så att alla vuxna runt omkring får begynnande hjärtattack, jag får blodstörtning av ansträngningen och Jack skrattar så han kiknar. Ni förstår varför det är värt nära-döden-upplevelsen va??!)
Tyvärr finns ingen bild på en raket så ni får hålla till godo med denna.

2. Jack är ett grymt hårt namn!

(bilden ska ses som ett undantag)
3. Sara har fått lära sig att man faktiskt fixar saft till gästerna först och inte till sig själv. Det är nämligen inte artigt! Helt rätt Jack!

-
Dagens Old School:
You got a fucking dart in youre neck man... Youre crazy man... Youre fucking crazy...

75 år...
I helgen har vi firat svärmor Ingeborg som fyllt 75 år. Respekt!

Här är hela familjen Eriksson uppställd på ett led linje. Dock inte med armbågs avstånd, hand i fickan oknutna händer etc.
Men det var liksom inte läge att ryta till.....

Helgen bestod av löjligt god mat... den här köttknulen är fylld med så mycket göttigt att jag bölar lite samtidigt som jag skriver detta.....

Till förrätt fanns bland annat egengjord skagenröra och löjrom från Kalix... Löjligt gott.
Innan dess hade vi ätit gös med en groteskt god kantarellsås (egenplockade såklart).
En maträtt som jag inte vågar visa bild på med risk för att fuktskada datorn på grund av sagel...
Tack Stefan för dessa kulinariska äventyr...
-
Vi har även försökt efterlikna Sadeés dansnummer...

Det gick sådär... jag tyckte inte dansarna riktigt hade den rätta glöden.... Man måste vara ett med dansen... man måste känna dansen i hjärtat.. Och sångaren var rentav kass...
-
Sen försökte vi oss på en gruppbild...

Britta visade sig från sin bästa sida...
Allt som allt en härlig helg!
-
För alla Old School-fantaster... dagens episka mening:
Youré my boy Blue!!!

Frank the Tank....
Då är vardagsrummet färdigt... Vilket är en bedrift eftersom det verkar ha legat en förbannelse över rummet...

Först tapeterna som var uppsatta med Demonklister.... sen renoveringstapeterna från helvetet som sög så mkt färg att jag var tvungen att titta på utsidan för att se efter så det inte läkte genom husväggarna.
Detta trots goda vänners snusförnuftiga tips och ideér, långt efter det var försent att fixa till saker ändå...
Sen målade jag elementen.... med färgburken som räckt till ALLA element i huset... och som verkade räcka till dessa också.
Icke. När det var ca 6 rillor kvar att måla tog färgen slut.

Sen var det dags för satansgolvet. Jag och Sara har ju köpt golv till hela nedervåningen... och tror ni inte det tog slut när detta var kvar....

Just det.... tre sketna bitar.
-
Men nu är det klart. Men ni får ingen bild förrän allt är klart och insatt.
Jag vet att jag håller er på orimliga halster. Men så är det bara. Ni får hålla er...
-
För övrigt så ser jag på Old school när jag skriver detta. på vår nya plattTV. Just det. Vi har nu officiellt tagit steget.

För er som inte sett filmen, gör det omedelbart! Jag repeterar. omedelbart!
För er som har det, så började jag skriva här då den legendariska kommentaren sägs:
- Once it hits the lips it´s so good...

Nu har vi kommit fram till:
Were going streaking.... Come on Snoop.... Snoop-a-loop

En otrolig film...
-
Just det... Jag och Sixten har tjongat på harven med.... det tog 2 timmar sist, ett antal öppna sår och en misstänkt benfraktur...
Denna gången tog det 20 minuter, endast 1 öppet sår och en stukad fot....
Vi misstänker båda att något kan ha gått fel....


-
Här kommer en bild som bara är med för att den är störd....
