brittaochallaviandra

Men, som ni vet, ibland måste Fantomen ta på sig vanliga kläder och gå ut på stadens gator precis som en vanlig man.

Och ibland måste Britta dra på sig ett koppel och bege sig ut på ett nytt fint stortorg precis som en vanlig hund.

Hon gillade det faktiskt.

-

Annars kan jag berätta att Britta numera har nya morgonrutiner. Hundkräket vaknar visserligen klockan sex fortfarande. Men nu kräver hon inte att någon går upp med henne. Nu kräver hon istället en plats på kudden bredvid Sara. Jodå:

Klockan sex kommer hon upp, hoppar upp i sängen på Saras sida. Kliar sig, knallar runt i sängen och sedan nosar oss rakt i nyllet för att se så att hon är i rätt säng.

Sedan snurrar hon tre, väldigt ljudliga, varv innan hon dunsar ner så nära Sara som det bara går. Gärna lite på Sara.... Det är högt, och det är smärtsamt, och det är minst lika irriterande som hennes förra morgonvana.

Pluset är dock att man slipper gå upp. För efter de tre obligatoriska varven, när hon dunsat ner, ja, då kommer en väldigt nöjd suck. Sen somnar monstret väldigt nöjt.

Och sen sover hon till 8.20.

Klockan 8.20 är det sedan dags för morgonväckning nummer två. Då vaknar Britta, sträcker på sig, med fördel ingår då en tass rakt i ansiktet på Sara. Sedan gäspar hon högt ett par tre gånger. Sedan biter hon lite på sig eller på kudden eller på Jocke och sedan sätter hon sig upp, nosar oss rakt i nyllet för att se så att hon är i rätt säng.

Därmed är det kört. Då är hon verkligen pigg, pigg, pigg. Och vi andra är sur, sur, sur.

Å andra sidan kan man inte vara det särskilt länge. Hon är ju trots allt världens sötaste. Hon är lika söt nu som när hon var när hon kom till oss i maj i år.