Jan-E på Kappruet
Så där. Då har vi varit i Härjedalen också. Och som på beställning fick vi - så fort vi passerade kommungränsen - se några sådana här (minns min önskellista över djurspaningar. Där ingick visserligen inte renar men väl myskoxar men de är ju skitsvåra att se så därför har jag bestämt att byta ut dem mot renar....):
Sen hann vi inte vara i Funäsdalen särskilt länge förrän vi fick kontakt med vår önske-spaning nummer två:
Jepp, Funäsdalens toppstuga fick finbesök av Sara och Stefan. Ja, även Jocke var där men det är ju liksom mera bara besök....
Funäsdalen bjöd för övrigt på väldigt lite snö och väldigt mycket blåst och väldigt många plusgrader. Inte var det särskilt mycket bättre i Tänndalen där vi spenderade eftermiddagen:
Åldern börjar ta ut sin rätt kan vi för övrigt konstatera. Lite, lite skidåkning följdes av kaffepaus, som följdes av lunchpaus, som följdes av kaffepaus igen. Och så lite stretch på det:
I dag söndag åkte vi hem via Saras och Stefans underbart charmiga anläggning Kappruet där både backar och en väldigt trevlig altan ligger perfekt i vårsolen.
Så här i efterhand borde man stannat kvar och slagit till med en rejäl afterski men det gick å andra sidan nästa lika bra en rjeäl lunch och lite våfflor på det:
Längst upp på "deras" topp ser man för övrigt både Helags och Sonfjället. Helt ok utsikt med andra ord:
Långt där nere, förbi den vackra modellen, ligger anläggningen:
Lite annan vinkel. (Se bortanför leran som börjar tina fram):
Och ja, de har alltid strålande sol på Kappruet:)
-
Efter lunch och skidåkning väntade helgens stora höjdpunkt - för Jocke. Eller pistvakt Jan-E Leijman som han snabbt döptes till av min bror.... PISTMASKINS-KÖRNING!!!
Efter det var det lika bra att åka hem, för ärligt? Vad eller vem skulle kunna matcha detta? Inget eller ingen.
-
På vägen hem tog vi vägen över Flautruet som är en ganska speciell väg rakt över kalfjället. Väl värt ett Härjedalsbesök bara den.
Kommentarer
Trackback
