Så kan det gå
I lördags morse åkte vi upp till Åre i tron på att vi skulle bo i Tegefjäll i Familjen Hjorts fantastiska stuga. Men halvvägs uppe kom ett något oväntat samtal:
"Hej, det är Irja. När vi kom upp igårkväll satt det redan en familj i soffan så nu bor vi på Continental Inn."
Se där. Tydligen hade deras stuga blivit bokad i absolut sista sekund av en familj som verkligen fick oväntat besök sent på kvällen av stugans rättmätiga ägare. Så kan det gå.
Nu gick det ju bra ändå. Även vi tog in på hotellet och därmed slapp vi alla fundera på frukost-inköp och middagsplaner.
Istället kunde vi koncentrera helt och hållet på det fantastiskt fina vädret:
Det var ganska lugnt i backarna trots sportlov:
Gruppbild av familjen Adams i Björnen:
Under lördagen passade även några på att delta i en back-tävling. Först kom Annie susande:
Sen kom Alice dundrande:
Och sist men inte minst kom Irja glidande:
Alla ivrigt påhejade av Jocke:
Sen åt vi givetvis ett tiotal gånger under dagen. Här blev det korv - igen - i Kastrullen.
På kvällen åt vi middag på hotellet. Där åt vi även frukost dagen efter. Och den inmundigades tillsammans med Takidas sångare Robert Pettersson och hans fru (Curly Sue) och deras två barn som också var i fjällen och förlustade sig.
Så här ser Robert Pettersson ut vid officiella framträdanden för er som inte vet det.
Irja är till exempel en av dem som inte vet hur Robert P ser ut. Och alla de andra som var i mitt sällskap i helgen också för den delen....
Jag var nämligen den enda som fattade att vi hade en kändis på vårt hotell. De andra verkade tycka det var heeeelt normalt med en väldigt tatuerad, långhårig man med linne och solglasögon på ett skidåkarhotell...
Nåja, jag ska inte vara för dryg. Jag såg honom visserligen men det var först på vägen hem mot Handogsbuan när de spelade Takida på radion som det klack till i reptilhjärnan. "Vänta nu! Såg inte jag en väldigt tatuerad man vid frukostbuffén som var sjukt lik han sångaren i Takida?" Fem minuter senare kunde privatspanaren, tillika google-sökaren Sara slå fast: Visst var det han. Veckans Jag-mötte-Lassie var därmed i hamn.
-
På söndagen fortsatte Hjort/Ottosson sin slalomkarriär medan vi sadlade om till två längd-fenomen. 15 kilometer runt omkring Björnen blev det:
Sammantaget är bra helg:
Vad har jag gjort..
...jag har blivit gammal tydligen.
När jag var en ung, vacker och ståtlig kadett under mitt första år på Militärhögskolan så fick vi i uppgift att skriva en uppsats om hur vi avsåg fortsätta hålla igång vår träning genom livet.
En skinntorr uppgift inom ämnet idrott som mest bestod av löpning och orientering när den borde innehållit fotboll och innenbandy om ni frågar mig...
Detta var den enda bilden som dök upp när jag sökte på ordet kadett...
Just det en Opel Kadett..
Tillbaka till ämnet...
I denna uppsats skrev jag då, att jag aldrig avsåg bli en patetisk medelålders tönt som när jag närmade mig 35 tänkte "utman mig själv" genom att genomföra Vasaloppet eller ännu värre, svenska klassikern.
För en månad sen fyllde jag 35....
För en vecka sen, med glass i munnen, fötterna på bordet, en halvt uppäten Ballerinaask framför mig, mumlar jag fram följande mening samtidigt som jag fnyser åt dem mediokra resultaten på Vasaloppet...
-Man skulle kanske försöka genomföra en svensk klassiker...
Detta hade ju kunnat stanna där och då. Men nu råkar det vara så att min kära fru saktar tittar upp från veckans nya Fokus och sneglar på mig samtidigt som hon säger...
- Ja, gör du det...
FAN!
Tanken är så alltså följande..
Simma 3 km...
Spring ett 3 mil långt terränglopp
Cykla 30 mil... just det... det SKA var en nolla efter 3:an..
Och självklart åka skidor i 9 mil...
Just det ja, allt ska dessutom genomföras under 12 månader...
Men det mest känneteckande med det här är såklart att tusentals andra människor genomför detta samtidigt. Det är dessutom asdyrt att genomföra och du mår mest dåligt av det.
Sen kommer det stora problemet.
Jag måste nu lära mig springa, åka skidor, simma och cykla...
- Men, det är aldrig försent att ge upp..
-
Äh, det förstod vi ju
Som vi alla vet vid det här laget så gillar Zlatan de jämtländska fjällen (fullt förståerligt såklart). Och han verkar uppenbarligen gilla det så pass mycket att han nu bestämt sig för att köpa en bit av den. Såklart. Han ska bygga en jaktstuga och ett garage i Offerdal. Åsså har han fått 100 hektar jaktmark på köpet.
Förväntar mig vilken dag som helst en skriftlig förfrågan om inte världens bästa stövare kan komma dit och visa honom och frugan hur en sjuhelvetes bra harjakt fungerar.
Glömmer han bort oss kommer vi bli sjukt besvikna....
Så här glad var för övrigt Zlatan själv när han berättade om sitt husköp i Jämtland på en presskonferens i Alsens hembygdsgård i går... kanske....
Nåväl, i och med detta köp så blir han - i alla jämtars ögon - en offerdaling. Och det har min kollega på ÖP och själv offerdaling, Stefan Nolverivk, förklarat så här:
att vara offerdaling är inte att bo i en by – det är ett sätt att leva. Något man är inombords. Det är gå ut på förstubron och kvällspinka utan att bli tagen av polisen, det är att sitta på älgpass på storflon och det är att gå på kulturevenemang på bygdegår'n. Det är surströmmingshippa, hardrev och bjudningsbal och det är fiske i Näversjön och det är att baka tunnbröd och äta getost och det är att bara ge sig ut på kvällspromenaden och försvinna in bland träden och skuggorna. Och det är att se hela stjärnhimlen – långt från stans alla ljusföroreningar.
-
-
Stefan antar också att Zlatans nya köp kommer att innebära en del extra slitage på deras idrottsplats "Hägna" (äng på svenska). Stefan tror nämligen att Milan snart kommer att förlägga sina träningsläger där. Ja, vad vet man?
Lite italienskt mode i Offerdal och världen är banne mig fulländad.
Jasså? Är det här inte italienska fotbollsspelare? Trodde det vid första anblick.
-
Konstaterar precis att det nu börjar bli tjatigt med den där Zlatan. Nu är han på tv också. Landskamp. Landslagskamp. Kamplag. Lagkamp - ja, vad det nu heter. De är i Krotatien hur som helst. En enda ynka förlust på 20 har tydligen kroaterna på sin arena. Låter ju inte så lätt. Å andra sidan kanske Zlatan redan utnyttjat sina jämtländska kontakter och värvat några från Offerdal IF.
Melodifestivalen...
Villket skit!
Helt meningslös tävling. Det tycks ju ändå bara vara människor i åldern 70+ eller 15- som röstar...
Hur fan förklarar man annars Danny och dinosaurparet Lotta/Christer.
Vad var det som hände i denne Dannys nummer... En Tron/Star Wars/ Skitfånig klädshow akompanjerad av Lisebergs samlade lysstavar.
Man kan ju även skylla på gummsjuka när det gäller Danny, för gubbsjuka verkar inte rösta. Det kan man konstatera när döcktjejen (Perelli) inte hade en chans...
Vars klänning tydligen kostade mer än vår Citroen och skoter tillsammans...
Vad fin den är...?
För övrigt är Danny redan upptagen..
Nåväl. Nu har jag gett detta en chans. Då är det bara att vänta tills man får möjlighet att gnälla över Eurovisionsfinalen, då man ska förargas över att öststaterna bara röstar på varandra...
Och sen stilla tiga när vi i Norden gör likadant....
-
För övrigt fick jag skäll nu ikväll för att jag sörplar i mig kaffet likt en citat: - Gammal gubbjävel...
Så som den vuxna 4-åring jag är eller kalla mig 14-åriga tjej, så tänker jag trotsa vidare och höja upp irritationsnivån ett snäpp genom att i fortsättningen dricka kaffe på fat med bit i mun!!!
-
Sen kan jag glädja alla med att den nyfödda prinsessan tycks ha goda chanser att bli en succemänniska!
Estelle har nämligen hjältehaka liksom sin mor och en välkänd skånsk jämte som sitter och sörplar på ett fat med kaffe!
Helt okej väder
Egentligen skulle man varit i fjällen en dag som denna. Strålande sol och någon plusgrad. Istället fick vi vara på ranchen. Fast det var helt ok det med.
Vi började med en kombinerad häst- och skotertur. Och nej, det var inte Jocke som rattade Tara.
Allt var noga övervakat av Saga som faktiskt valde att vara ute. Jepp, så varmt var det i solen i dag så att vår frusna amstaff satt ute. Frivilligt.
Sen tog vi på oss skidorna och åkte en sväng med hundarna. Jag hade Britta som draghjälp. Det är för övrigt dagens husmorstips: Vill du ha draghjälp, använd en spring-glad stövare.
Och skulle hon av någon outgrundlig anledning bli slö och slapp, släng fram en amstaff som lockbete så blir det fart igen....
Kom bara ihåg att du också har mänskligt (manligt) sällskap - om än flera hundra meter bakom dej. Stannar du inte upp ibland kan det bli dålig stämning och mörka moln trots allt.
Jo, ni ser helt rätt. Det är Jocke som är den lilla pricken längst, längst bort i bild.
-
Efter skidturen tog vi en after ski.
Vin och godis är mumma för skidsjälar. Och fin utsikt gör inte saken sämre.
Sen tog vi en promenad.
Och spejade efter älg.
Saga tyckte sig se flera men valde att inte undersöka saken närmare. För vem orkar gå ut i snön när det finns plogade vägar?
Och för er som nu lagt pannan i djupa väck - Ja, det är en dunk som Jocke bär på. Ville bara säga det så ni inte går omkring och tror att ni fått fel på synen.
Efter det lilla öventyret kom vi hem och nu är det tv som gäller. Melodifestivalen kanske. Lotta och Christer ska ju trots allt sjunga duett.
Det blev en tös...
.. som sagt.
Alla pratar om det, Stockholmarna fick slut på prinsesstårtor (herregud) och Livgardet darrrar inför vad som komma skall... Nu skall cermonitramset få härja fritt.
Lustiga handslag, hemliga blinkningar och annat kungligt, flådigt trams.
Men det är ju skönt att det blev just en tös...
Det behövs en drottning till efter den obehagligt, robotliknande och sjukt proffisga Kronprinsessan vi har idag. Hon är kungafamiljens hopp.
I övrigt diskuteras det mycket namn... Alla historiker och vadslagningsfirmor tippar på Kristina eller Desire. Det är liksom dags.
Ta inte Krisitna om ni frågar mig! Den största landsförrädare (Drottning Kristina) vi haft tillsammans med Wennerström och Bergling. Ta hellre Desire då... För mina förslag lär väl ratas. Dvs Joakim och Zlatan. Men jag kan hålla med om att dem lite har tappat sin skärpa såhär i efterhand.
Men viktigast är väl ändå att det kommit nytt blod in i kungafamiljen.
Det flyter tunnt i dem blåblodiga artärerna.
Tack Prins Daniel för detta!
-
Det är ljusare nu...
...har jag väl sagt 400 ggr denna veckan.
Det är mitt bidrag till nyhet när Sara bett om tips kring vad Svt ska göra reportage kring.
Alla pratar om det... tom mer än om Ranelids fantastiska urskåpning av den svenska "musikeliten"!
Och vad är det för ngt exakt? Svenska musikeliten?
Bland annat har en av Herreybröderna kommenterat den Skånska virrrrituooosens vinst som skandal...
... Vi backar bandet där...
Det är alltså en Herrey-broder som kommenterat denna musikskandal. Jag tror det är killen längst till vänster...
Jag kan ha fel, men inte fan har dessa killar sålt miljontals skivor och tydligt drivit musiksverige framåt...
Jag minns bara ett par gyllene skor och någon form av kycklingdans...
Fast det är klart... det finns ju andra tungviktare som yttrat sig... Linda Bengtzing, ngn form av Idol-deltagare (oklart vilken, men det finns ju en 5-6 miljarder att välja mellan).
Vad är det med musikeliten och kycklinginspirerade attribut.. vad har hon på sig?
Nåväl har Linda B rutit ifrån har ju verkligen musikeliten rutit ifrån...
Monsterryt...
Ranelid är kung... Dessutom har han flashiga hattar. Vågar man bära hatt är man kung...
Kolla bara knugens hatt!
Apropå den kungfliga öfverhetfen, så viskas det ikväll om 2 svarta bilar och sjuktransport som styrt mot sjukhus..
Kan det månde vara nedkomst... hoppas dem döper ungen till Zlatan..
Kung Zlatan nummer 2.
-
Ekorrhjul och musikhistoria
För det första vill jag be om ursäkt för vår lathet. Det har varit klent med inlägg på den här sidan. Vi skyller på Jockes nya liv som anställd. Nu är det ekorrhjul så det förslår:
Upp 5.40.
Sara ut och ge hästar. Jocke duka fram frukost och ge hundar.
Äta under trött tystnad.
Ut till hundgården med hundar. Fortsätta sedan mot garaget.
På jobbet vid 7.
Sen jobba, jobba, jobba.
Hemma igen kl 16.30
Släppa ut glada hundar. Ut och åka spark, skidor eller gå med glada hundar.
Äta, ge hungriga hundar, ge hästar. Träna häst ibland.
Titta på tv.
Sova.(och ibland blandas de två sistnämnda = sova framför tvn)
Sen börjar det om igen nästa dag.
-
Tjo och tjim.
-
I helgen har vi dock brutit mönstret lite. VI har nämligen haft besök av bror och brorsdotter. Mysigt! Det tyckte inte minst Saga som fick en sovkompis i soffan på kvällarna.
-
Förutom att sova så åkte vi skoter, badade, åkte skidor och åt en massa mat. Däremot vägrade vi konsekvent titta på melodifestivalen. Mest för att det är så... Ja, det är så mycket...
1) Sean Banan:
2) Torsten Flink:
3) och nu även Björn Ranelid:
Det blir liksom för mycket även om det kanske handlar om humor. Jag antar hur som helst att detta inte är det bästa Musik-Sverige har att uppbåda. Istället måste detta vara ett uttryck för hur höga promillehalter det egentligen är i svenska hem på lördagar under vinterhalvåret. Måste gå bra för Systembolaget eller vem/vilka det nu är som ser till så att det finns alkohol på bordet.
Vad händer...
Det frågar ju sig vän av ordning som frekvent besöker denna bloggen.
Jag brukar ju kalla er för lata när ni inte bidrar till maximalt antal unika träffar i vår statistik och så sker detta uppehåll på flera dgr!
För det är ju inte så att det inte hänt ngt! Jag har ju fyllt år!
Och med tanke på Facebook så kände jag mig mer firad än denna man.
Självklart blev jag häcklad på det vackra sätt vänner gör... Dvs skriver ngt elakt för att man är för tuff för att säga något fint... Men man vet ju själv att dem skriver för att dem bryr sig..
Saker som:
- Snart är du lika gammal som jag
- Äntligen ett år närmre döden och den sköna väntande vilan
- Grattis gubbe (som väntat många såna kommentarer)
- Tro inte att jag kommer gratta dig! Du får bara storhetsvansinne (sant)
Det tål att kommenteras det där med gubbe. I Försvaret är det allmänt känt att man är gubbe vid 35 års ålder eller om man har majors grad och skulle vara under 35. (Isf är man rövslickare för övrigt.. vedertagen sanning)
Är man inte gubbe är man subbe (subaltern) Och är man gubbe får en subbe häckla en fritt under en dag om året. På lillejulsspexet och den efterföljande festen.
Hängde ni med? Skitsamma... Slutsatsen är: är man 35 eller över eller major är man inte cool längre...
Dessutom råkar jag läsa att kroppen ruttnar efter 35... Kul.
Man är alltså en ruttnande sur gubbe med hängröv...
-
Vill ha... Lurar i formen av tomhylsor...
Sköna söndag
Så har ännu en helg förflutit. Och det har varit en väldigt lugn och fin helg. Inte många knop gjorda här inte. Fast det är inte fy skam det heller . Inte minst när det bjuds på strålande sol. Härligt med lite vår-känsla! Det firade vi i dag med att åka ut på en tur med skotern.
Vi åkte hit och dit och plötsligt var vi i Lit. Underbart rim eller hur?!?!?
I övrigt har vi åkt skidor med hundarna. Britta älskar det - hon får springa fort, fort, fort. Saga däremot..... njae, hon gillar det i sisådär 500 meter. Sedan travar hon surt efter. Nej, den hunden gillar annat. Som att slappa i soffan...
Fast vem gör inte det?
-
I morgon fyller Jocke år. Då är han också närmare 40 än 30. Moahahahaha!
Finmiddag.
Idag har det vankats finmiddag kan ni tro! En riktig fredagsmiddag. En resa in i finkulturens smörgåsbord....
Just det!
Vi har käkat korv och bröd.
Få människor, kanske bara Hagge, förstår det stora i denna anrättning.
Som ni ser kan jag inte ens hålla kameran stilla nog så att den klarar av att fokusera, utan jag darrar av förväntan inför angreppet mot detta mästerverk.
Ja. Det är bacon ni ser... Och ja, vi sköljer ner denna rätt med rödvin.
En bisak i sammanhanget är därför förrätten. Ngn form av bjäfs som hette lyxröra...
Jag nyttjar inte dill...
-
Annars är det utlovat en lugn helg i Bodarna...
Jag är inte så säker...
-
En fråga som kräver ett svar - och en låt
Efter inlägget om Jockes nya klädstil kom en fråga:
Får Jocke pengar från försäkringskassan eller jobbar han där? Om han bara får pengar behöver han inte klä ut sig//Stefan
Ja du kära Stefan. Vem vet? Vi tror att han jobbar där. Och vi hoppas att det innebär att han kommer att få pengar för det. Men helt säkra kan vi inte vara förrän om sisådär en månad. Till dess får han fortsätta spöka ut sig.
...Och som vanligt är det inte killen i filmen som skrivit brevet.. (ni som var unga när Bullen visades på tv kommer att fatta den kommentaren, ni andra får fråga någon ur den fina 70-talsgenerationen vad fan Bullen var för något). Oavsett....
Det här var killen som skrev just det här brevet:
Som synes oklanderligt klädd....
-
I dag har vi åkt skidor på ÖSK. Det var bakhalt. Mycket irriterande. Vi åkte hela 5 kilometer sen skyndade vi oss hem och åt makrillmacka. Mums. Och till det avnjöt vi en fantastisk låt om skogens drottning. Och nej, den handlade inte om Britta. Den handlade om den här damen:
Jepp. Hör själv på veckans märkligaste cover:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3336&artikel=4951574&play=3755326&playtype=Ljudklipp
-
Vad tycker ni om detta? Cohen goes Härjedalen. Någon utanför länet som ens fattar ett enda ord? Isåfall grattis! Det finns hopp för er också!
Finklädsel
Så har Jocke avklarat sin första dag i det civila.. mörkret? ljuset? Oavsett har han gjort det med stil. Kolla in Handogsbuans nya dresscode:
Snygg va? Relativt olik sina förra arbetsuniformer.... Och för er som inte minns - här kommer en snabb återblick från Jockes tidigare arbetsliv med respektive klädkod.
1) officer:
2) gårdsdräng:
3) Yrkesjägare:
I morgon är det tisdag. Och då är det bara en dag kvar till Homeland. Hurra!
Biter bra
Kylan biter sig fast. Å då gäller det att klä sig. För... som vi alla vet: Det finns inget dåligt väder, det finns bara dåliga kläder:
Hästarna anammade det talesättet för länge sen..
Amstaffar däremot gillar inte kyla. Vi skulle ut och gå lite med hundarna när det var 18 minus. Halvvägs ut mot stora vägen, dvs 20 meter från huset, gjorde Saga tvär-halt. Sen lyfte hon på ena tassen, sen på andra och sen stod hon där på bakbenen.. Sen fick vi i princip bära henne hem och in i huset igen.
Nix, pix. Den hunden gillar inte kyla. Hon gillar det här istället:
I går var även familjen Odensala på besök. Målet var att åka lite skoter och äta mycket mat. Tyvärr missade vi helt att ta kort men vi uppfyllde målen och gjorde dessutom världens största eld i skogen. Mysigt!
I dag är det lite kallare...ungefär 23 minus. Det biter skönt i kinderna:
Vila i frid...
Idag avrättades dem...
Mina favoritjeans... Trogan har dem suttit på min lekamen i snart 10 år.
Det känns redan tomt utan dem. Dem har ju varit som en riktigt god vän genom åren...
Men nu gick det inte längre... Dem vittrade liksom itu..
Glädjande för mor, syster och fru som tyckt att dessa levt i minst 4 år för länge...
Tack för allt!
-
En glad nyhet då! Jag har provat en ny baconsort!
Herregud vad god! Namnet till trots!
-
Här är förresten en bild på lite Jägarsoldater...
Skärpning!
Idag fick jag följande roliga bild från en gammal kollega...
Det ska nämnas att vederbörande från början härstammar från Jämtland och ville påpeka stor ironi...
Samtidigt fick jag rapporter från Stockholm om att Sibiriska kylan dragit och lamslagit stackarna i den Kungfliga Hufvudstadfen... Det var 2,6 minus där...
Då känns det lite lustigt att det härhemma är 23 minus och ganska behagligt....
Vad ska det kallas? Vargavintern, dödskylan, avrättarkylan, nu går jorden underkylan?
Skärpning medborgare!
-
Städtanten
Så är ännu en helg avklarad och för min del har den klarats av i Åre med ett gäng brudar.
Och som alla andra skidåkare, så tog vi bilen dit...
Sen kastade vi oss utför Skutan...
Sen kastade vi oss in på Fjällgården på After Ski med Ständut Blakk... fast det har jag ingen bild på. Å andra sidan det såg ut ungefär som det brukar, nämligen såhär....
Och det var ju roligt...
-
Men nu är allt tillbaka till det normala. Och det innebär bland annat ett evigt muttrande av städ-polisen. Jocke tycker nämligen att jag slafsar väldigt när jag äter vilket innebär - förutom ett otroligt muttrande - också ett ständigt städande så fort jag är hemma....
Observera den snygga tröjan. Jag kanske ska nämna att han egentligen ville ha en SVT Sport-jacka... Men i dagens Sverige får man som bekant inte allt man önskar sig.
Jocke fick till exempel ingen jacka och jag fick ingen kvittrande man med normalstor dammsugare.
SF...
Och då menar jag inte Special Forces...
Som dem här kinseiska gynnarna..
Utan Sarafritt...
Men det är ganska tradigt utan henne hemma...
Jag har mättat mitt PS3- spelande. Självklart enbart krigsbaserade spel... Ätiti dålig mat. Sovit ännu sämre och allmänt betett mig som en 16-åring som har FF. Utan den stora förstörahusetfesten...
Medans jag då slitit härhemma har hon roat sig kungligt i Åre med vänner...
Då kommer den här bilden...
Observera föraren...
-Nåväl idag blir det slöande framför vinterstudion som sänder från SM-veckan. En tradition hundarna gillar.
Nåja... Saga i alla fall.
Såg ni Skeleton förresten? Jävligt skumt...
Huvudet före i över 100 km/h på is...
Smart..
-
Civila mörkret?
Härmomdagen fick jag reda på att jag fått ett nytt jobb i stan (Östersund) på Försäkringskassan.
Otroligt spännande och kul!
Och igår slog det mig rejält. Jag är inte längre officer. Visst reservofficer, men ändå. En stor del av min identitet satt ju i dem där kläderna och Guds egna förband, P7.
Förvisso har jag inte varit det sen december 2010, men ändå.
Slut med sånt här...
Och mer sånt här...
Fast å andra sidan är det väl såhär det ser ut i Försvarsmakten idag också...
-
Jag har till stor del snott nedanstående text från en kamrat som gjorde motsvarande förändring i sitt liv för ett tag sen.
"Det känns lite märkligt med så mycket förändringar på gång, måste börja kindpussas, snyta mig med papper, använda toaletter, vädja till människors goda vilja, lösa konflikter utan vapen, hur gör man?
Kan man skippa kindpussandet och skylla på vinterkräksjuka och om jag måste kindpussa, hur länge och hur blött pussar man utan att det blir stötande. Var placerar man händerna?
Och räknas dungar i parker som skog och kan man då göra nr 1 och 2 om man har papper och alkogel med sig, har man förresten alltid toapapper med sig?
Ni fattar ju själva, hela tillvaron är ju helt minerad..."
Men framförall är dett oerhört spännande, intressant och motiverande...
-
Nåväl. Nu har jag inte helt släppt Försvarsmakten. Dem behöver ju trots allt min expertis. Jag är ju fullständigt oförutsägbar och den bästa Maskirovkan Sverige lyckats skapa...
Dessutom bibehåller jag komptens genom att övningsskjuta med jämna mellanrum!
Sen har jag börjat fila på min attackskoter..
Nu behövs bara en bakmonterad MG42, sen är jag riktig farlig och ännu mer oförutsägbar...
Och har man en gång tillhört Guds Egna förband så är man väl det på livstid förmodar jag...
-
Ursäkta språket, men hela detta ibloggnlägget andas ju lite sånt här...
Sann kärlek... och skoter igen...
Igår diskuterade jag och Sara lite detaljer kring året 2010 varvid jag lite drygt frågar henne om vad som är så jäkla klockrent med det året!?
Hon svarar då:
- Det måste ju handla om fotboll...
Varvid jag halvstumt väser... öööhhhmm, ja.
- Hmm... Då måste det vara att Malmö FF vann sm-guld...
...........................
VA?!
Helt chockad och stum tittar jag på denna vackra skapelse som tydligen känner mig bättre än jag själv..
Jag menar, hon stakade inte ens sig... Utan rakt på. 1. Fotboll 2. SM-guld.
Om inte det är sann kärlek så vet jag inte vad som är det.
Och jag försöker inte äta upp näsan!
-
Annars har dagen gått i skoterns tecken... igen...
Långtur idag i löjligt grannt väder.
-
Imorgon blir det stadstur... just det. Lantisen ska till stan till dem däringa tomtarna... som vill bo bredvid och ovanpå andra. Och imorgon kväll blir det nog skotercross-sm.
SM-veckan har börjat!
Man kanske ska ställa upp i thaiboxningen?
Det är ju bara att köra lite moves a la CHUCK. Fast det är nog fusk?
