När tvboxen går itu...
-
Idag har det iaf bedrivits tandläkarbesök
Inga hål
-
Spelats IPAD
-
Jagats (såklart)
-
Samt mysts efter god mat och tårta.
--
Dagens...
Got damn right it´s snow!
Äntligen...
Så föll den då ner.
Norrlands kokain, lappmöglet, fågelskitet, allas (åtminstone min) kära snö.
Så här såg det ut vid 09:00. i lördags.
Saga har av någon anledning, oklart vilken, hoppa upp på en lappkåta som finns i närheten.
Eller oklar anledning. Alla ser vi ju skallen som tycks locka en Amstaff lika mycket som ruttna ekar lockar pensionärer i Stockholm.
Såhär såg det ut 2 timmar senare.
Så sjukt underbart.
Jag kan knappt vänta.
Snart kommer jag fara fram såhär..
Fast på den nya skotern då...
Annars har allt varit sig likt.
Hästar i Globen.
Blodstörtning över Stockholmstrafiken
Bilden förtjänar inte bättre kvalite.
Och Jack har farit fram härhemma som en tornado!
Han är så snabb att bilden inte hinner bli fokuserad.
Men framförallt är han väldigt vis.
Ett exempel:
- Man kan inte äta julbord Sara. Man äter det som är på julbordet!
Barns logik är den bästa som finns!
-
En rolig bild helt enkelt.
SNÖ!!
Tjoho, i dag kom snön äntligen! Iallafall lite. Och genast blev vi gladare i sinnet. Fast varken snön elller vårt glada sinnelag är dokumenterad....
Det finns egentligen inte mycket som är dokumenterat de senaste dagarna. Visserligen har Stefan (bror) tagit kort - men det är han det. Och varken han eller hans kamera finns här just nu.
Därför ska jag härmed försöka sammanfatta de senaste dagarna med lite allmänna bilder:
I fredags flög jag fram o tillbaka till Stockholm. För introduktionsdag på SVT. Bättre sent än aldrig kan man tycka och tänka då jag snart varit i företaget i ett år... Fast det mest intressanta den dagen var inte det som hände inne i huset - utan att världens mest kända ek, precis utanför TV-huset, var borta.
Det sörje en handfull människor. Alla andra delades snabbt in i två grupper:
1) De som gladdes över att vägen äntligen öppnades igen, vägen har ju varit avspärrad en vecka.
2) De som fascinerades över att det de facto fanns en handfull människor som var ledsna över att ett träd fälldes (undra hur de mår när de ser filmer från Amazonas och skövlingen i regnskogen?)
-
I lördags, det vill säga i går, var vi med Stefan och Jack mest hela dagen. Först var vi här i Handogsbuan och åt en storfrukost och tittade på skotern och längtade efter snön. Sen på eftermiddagen åkte vi till Orrviken och åt julbord tillsammans med tjocka släkten.
Som sig inte bör hade vi inte kamera där heller men ungefär så här såg julbordet ut:
Som sig bör blev också Jocke sjuk då han åt som om han aldrig sett mat förut. Vi andra blev bara normalmätta = vi kunde inte äta något förrän i dag vid 12-tiden.
-
I dag söndag har vi jagat. Fast det gick i och för sig sådär. Britta lyckades inte hitta någon hare. Kanske inte så konstigt då vädergudarna som sagt behagade kasta ner stora snöbollar från himlen.
Fast det gjorde inte så mycket för oss. Vi gjorde eld och åt kolbullar. Såg ut ungefär så här fast det var i skogen och det var snö på backen:
Nu ska vi snart till Lit och äta (jepp, vi gör inte så mycket annat). Sen ska Jocke träna innebandy. Så räkna med lite gnöl och gnäll i morgon på den här bloggen. Han brukar vara rätt så mör efter de där träningspassen....
Eken står kvar...
Bara så ni vet...
Eken står kvar.
Ni kan pusta ut nu....
Och förresten, våra pensionärer far illa på ålderdomshemmen...
Men eken står kvar...
En ekjävel i stan.
Är i Tjockholm och driver runt. Det är gött. Massa stressade människor med blödande magsår, långa bilköer, skit överallt på gatan uppmixat med väldigt mycket hundskit. Främst kring Östermalm då. Vanligt folk vet ju med sig att plocka upp efter hunden som dom en gång tog beslut om att köpa.
Missförstå mig rätt. Det är asgött att glida runt, fika och kunna käka gott i alla olika sorters resturanger, men jag längtar aldrig hem så mycket som när jag är här.
Fint är det iaf.
Däremot får jag dåndimpen när detta "folk" nu ska rädda en rutten ek mitt i stan. Det måste rimligtvis finnas viktigare saker än att böla om denna kvist?
Spräng den eller flytta ut på landet om ni vill se biotoper.
Barnen skrattar ju åt er... GIVAKT! (älskade den reklamen)
-
Stockholmare är ju lite såhär...
Två lantisar i storstan
Då vara man i hufvudstaden då. Och här är det livat minsann.
'
På fredagskvällen träffade vi Sanja som visade oss den bästa indiska restaurangen och ett gäng barer på Sööööder. Väldigt trevligt. Tyvärr så dokumenterades inte denna superkväll på gund av lite för många glas rödvin, men för er som inte vet det så ser Sanja ut så här:
-
I går, lördag, var det av naturliga skäl en lugn och fin dag. Vår enda aktivitet var att strosa runt i sakta mak. Som tur var fick vi ta del av stans finaste utbud - Panflöjts-spelarna:
Resan har således inte varit bortkastad...
I övrigt var det en väldigt trevlig lördag och som sig bör hade stockholmarna satt på sig sina finaste kläder och sina vassaste knivar:
'I dag ska vi byta hotell för att istället bo på Östermaaalm. Jepp, man är ju inte globetrotter för inte. En rapport därifrån kommer förhoppningsvis i morgon.
Battlescars....
Insåg igår att jag inte har några coola ärr med häftig historia bakom...
Jaja, nu kan man ju ifrågasätta varför jag överhuvudtaget funderar på en sån sak, men nu är det så bara!
Det börjar med ett ärr på knäet från när jag var liten, jagandes fjärilar.
Fortsätter med ett ärr runt ljumsken från en operation efetr ha blivit sparkad på die klockenspiel...
Sen finns ju i och för sig ett coolt ärr efter att läkarna sågade av mina käkhalvor en gång i tiden, men dem ärren finns på insidan...
inte hjärtat och hjärnan då, utan på insidan av truten.
En stor bit avskuret skinn på fingret efter en potatiskalarincident... (Jävla TV-shopsskit)
Ett litet hack i ögonbrynet efter ha missat en ölflaska som kastades mot mig i all välmening.
Men där kapsylen istället träffade kanten av ögongloben istället för att flashigt hamna i handen Hollywoodstyle... Typ Top Gun motsvarande..
Hack i huvudet efter en annan flaska, hack i huvudet efter inlastning av hö.
Exploderad fotled efter annat höarbete ( Jag ska inte jobba med hö )
Och i förrigår skar jag mig med rakhyveln.
Igår bet jag mig i läppen. Jättehårt!
Och idag fick jag jätteont då jag försökte pilla bort fastkokad pasta i kastrullen och fick pastabiten under nageln...
Så. Där har ni det.
Från fjärilsjakt till pastalagning. Inga coola warwounds...
JO FÖRRESTEN. Jag högg ju mig i smalbenet med en yxa i lumpen en gång så den fastnade där.
Då jag frågade vad jag skulle gör åt eländet svarade min kloka plutonchef.
-Ta bort den...
Smart!
-
Tänk att det tog så lång tid för kloka USA. Dem upplystas land.
Det var väl förmodligen det här dem var rädda för? Eller?
I am Fierce!
Det tror jag vår kära, smått utvecklingstörda, Amstaff tänker dagarna för jämnan, åtminstone när vi är ute i skogen och jagar.
En jaktdag med Saga ser oftast ut såhär...
1. springa i cirklar
2. Äta kol så fort tillfälle ges
3. Kräka upp kolet
4. Försvinna väligt modigt ut i terrängen för att snart inse att hennes orinteringsförmåga forfarande suger
5. Yla så att husse kan leta upp henne
6. Strutta iväg väldigt tjusigt med uppsynen - Jag visste hela tiden var jag var-
7. Spänna stjärt i sin nya fina dress...
-
Dagens militärbild.
Frontkicks!
Gräsänka
Ikväll är jag gräsänka (vet inte vad det uttrycket kommer ifrån men jag är det likaväl). Jocke är och spelar innebandy.
Så sjukt svennigt egentligen, när man tänker på det. Jocke, gubben i huset, spelar innebandy och Sara, gumman i huset, tittar på Grey´s Anatomy.
Jepp, Grey´s är verkligen något som jag gillar att frossa i. Det är så tragiskt, så tänkvärt, så mycket kärlek, så mycket svek, så overkligt... Jocke däremot är inte så imponerad.
Britta och Saga gillar det däremot lika mycket som jag gör:
Vad skriver man om...
...när man inte har något att skriva om?
Fast egentligen borde jag ha det. Idag har det ju faktiskt hänt en hel del.
Vi har nämligen varit i stan. Jodu. Så galna är vi. Fast vi var där inte så länge, max en halvtimme. Sen drog vi till Ås och Tina och Erik.
Ryktet gick nämligen att Tina gjort morotskaka. Och det kan man åka väldigt, väldigt långt för.
Fast nu behövde vi ju i och för sig inte åka så långt. Ås ligger bara någon mil från Östersund. Och ja, morotskakan var gudomlig.
Efter den kaffepausen for vi vidare till Lit där mor och far bjöd på kyckling masala.
Även det helt makalöst gott.
Och till efterrätt åt vi lite välförtjänt prinsesstårta.
Nu är vi hemma igen. Och nu behövs bara lite marabou chokladkaka så är den här dagen komplett.
I morgon ska vi jaga - och grilla korv såklart.
YES!
Så var harburarna borta då...
Dessa:
Finns ej mer:
Dem åkte nämligen iväg med den här:
-
Tänkte växla citat med temabilder. Vi börjar naturligtvis med militära/polisiära bilder....
Snart är det biggest loser... Hurra.
Det VAR fan bättre förr...
Jag älskar ju sådana här utlägg...
Biggest loser...
Min favoritserie har åter börjat...
Biggest loser. Nu ska fettona bedriva träning, svettas, kräkas, svimma, starta draman värre än någon Hollywoodfilm och självklart gråta till melankolisk musik...
Annars har dagen varit förvånansvärt normal..
Saga är ynkligare än någonsin...
Jag hittar roliga texter med tillhörande bilder
Detta skånska fyllo är otroligt tragikomisk..
-
Och jag bjuder på filmcitat:
Filmen Dodgeball,
-No one makes me bleed my own blood!-
You can´t handle the truth!!!
Så var det det här är med marschen...
Ja. Jag föll.
Nej, det var inte mitt fel.
Nu ska ni få höra...
Jag tog snabbt täten under denna relativt korta marsch. Påklädd en ryggsäck med bedömt 70-110 kg nedpackad vikt far jag fram i eländig terräng vid sidan av vägen...
Sara som gick i träningskläder på asfalten bredvid började tidigt gnälla över tempot och det faktum att reflex saknades bakåt.
Jag tar då värdigt på mig ansvaret att vara sista man i patrullen med en av hundarna. Saga.
Under ett moment då jag åter måste hjälpa Sara att bära något av hennes plagg, fäller Saga mig av misstag varvid jag faller mot marken. Som den hårda man jag är skakar jag snabbt av mig smärtan, lugnar hunden och färden fortsätter hemåt med mig som skydd för bakomvarande trafik.
Vilken hjälte...
Så här minns jag incidenten... I stort sett...
-
Dagens citat blir ju inte helt oväntat nedanstående. Då vissa individer i detta hem inte kan hantera sanningen. Världens bästa citatfilm...
A few good men:
You can´t handle the truth!
Col Nathan R Jessup igen... just det... och han kommer åter komma tillbaka.
Här kommer även ett Youtubeklipp..... 1.38 in i klippet. Se och njut...
http://www.youtube.com/watch?v=8hGvQtumNAY
Burka-besök
I går fick Handogsbuan fin-fint besök från Körfältet. Erika och Peter kom på middag med övernattning och jakt dagen efter med Britta. Som vanligt var både Erika och Peter uppklädda till tänderna:
-
I dag har vi alltså jagat. Och Erika och jag fick minsann se haren som Britta lyckades hålla igång i ungefär en timme. Och medan Britta sen fick fortsätta slita satt vi och päste och åt vi kolbullar och korv och mackor.
-
Nu väntar en kväll i tv-soffan. Och apropå tv - i fredags såg vi filmen Marley och jag på tv.
Har ni sett den? Med Owen Wilson och Jennifer Aniston och labradoren Marley.
Filmen handlar främst om just Marley som rymmer, tuggar sönder allt, förstör, hoppar, äter.... och som är helt underbar och gullig. Det tycker iallafall Saga som följde filmen noggrant.:
Nej...
... ingen snö i dag heller. Tänk om vi inte får nån snö i år - detta första år som vi äntligen är med skoter. Skulle vara just typiskt. Fast det borde vi förstått, det är ju sällan mycket snö i Jämtlands-tropikerna.
-
I dag har jag för övrigt följt med Jocke på ett träningspass. Det var någon form av marsch i 8 km. Med packning och kängor och grejer. I mörkret. Med hundar. På asfalt.
För mig gick det väldigt bra. Jag är stark och snabb.
För Jocke gick det sämre. Han är långsam som fan. Han är dessutom en dålig förlorare. När jag gick ifrån honom snubblade han och ramlade omkull och skyllde allt på Saga.
Hur kan han göra det? Skylla allt på den här stackaren? Hon gör ju inte en fluga förnär. Aldrig.
Hon har bara crazy-ögon för det.
-
För övrigt tycker jag ni ska spana in vårt (Mittnytts) inslag om falmingo-tapeten i kommunhuset som visade sig även innehålla tusentals små, små automatvapen.
-
http://svtplay.se/v/2590755/automatvapen_pa_tapeten
-
Och med det önskar vi er alla en riktigt god helg!
Å än slank han dit....
I går hade vi finbesök. Sara och Stefan från Messlingen var här och hälsade på och åt mat och fikade. Sen åkte de hem - via diket.
Ingen skugga ska falla på chauffören - som ändå har valt att vara anonym. Det är fan inte lätt och backa ut på vägen i kolsvarta Handogsbodarna. Som tur är kompenseras mörkret av god tillgång till bogserlina och en stor bil.
Det tog bara en timme. Sen var ekipaget uppe ur diket och de kunde åka hem till härliga Härjedalen. Själv gick vi in och väntade, och väntade, och väntade till dagen efter. För i dag kom den äntligen: Superskotern!!!
Nu är det bara att vänta på snön. Och det kan ju tyvärr dröja ett tag. Meterolog-Per säger precis i detta nu att det kommer vara hysteriskt varmt även framöver. Typ sju, åtta grader. Typ riktigt bra midsommarväder. Fan.
