Renoveringskoma
Jaha, då var man hemma från semestern igen och vips är man tillbaka i gamla hederliga kängor och gängor, dvs renovering (det är också anledningen till att vi inte bloggat de senaste dagarna).
Jag vet inte vad det är med Jocke men det ska fan renoveras i tid och otid. Ett jävla otyg är vad det är. Och fråga mig inte om det blir bra. Är för ilsk för att veta och se. Varför? Jo, för han vill renovera - men kräver också att jag ska vilja. Om jag "bara" hjälper till är det inte gott nog. Nej, här ska man göra det med glädje. Likt en jävla Martin Timell ska jag tydligen bara älska att renovera.

Hur kan älska att spackla och måla och skrapa och maskera till 12 på nätterna? Nej, nu får det vara ett slut på detta. Enda glädjeämnet i solkbägaren är att vi nu fått röven ur och köpt oss en ny tv. Jepp.
Vår....

ska bytas ut mot en....

Kanske enda nöjet med hela renoverings-kampanjen.
Mat, mat, mat
I går åt vi som sagt midsommarmat på restaurang. Jocke tog den numera berömda fiskbuffén.
Själv tog jag löjrom. Är ju lite mer finsmakare än soptunnan jag bor med.
Å till detta:
Även i dag har vi lyxat på restaurang. I dag tog jag rökta räkor och en laxmacka:
Å Jocke tog... fiskbuffé. Igen. Han är inte så komplicerad denna man. Är det gott - ja, då äter man det om och om igen (det är därför vi äter väldigt mycket cheesecake hemma).
Ja. Det är väl det vi ägnat vår supersemester mest tid åt. Mat.
I övrigt har vi även i dag gjort det vi gjorde i går. Läst, sovit middag (prisa den som kom på detta med sova en stund mitt på dagen), gått med hundarna, läst, sovit middag och tagit kort på hundarna. Här kommer för övrigt helgens bästa foto:
I morgon bär det av hemåt. Det här med camping är lite festligt men tre dagar är vad man klarar av. Nej, tacka vet jag renovering hemma!
GLAD MIDSOMMMAR!
I dag är det svenskarnas egentliga nationaldag. Och äntligen firar vi denna högtidsdag på världens bästa ställe, det vill säga ett ställe där det kryllar av den här sortens skyltar:
Hädanefter ska vi alltid fira midsommar på camping! Här finns ju allt! Förutom buffé och tokröj så har jag precis sett tio svenska män i jeanshorts och linne. Bara det... Sen bjuder campingen även på:
Ensamma killen som spelar Eddie Meduza på högsta volym i sin raggarbil.
Tre småberusade tanter som satt på sig finaste capribyxorna och singoallablusarna.
Opererade superkvinnan med perfekta klänningen, stora solglasögon och ett barn på höften.
Åsså vi. Familjen perfekt med två snygga hundar som ALLA bara älskar.
-
Enda solket i bägaren är att jag verkligen skulle vilja bada. Men eftersom det är bara tio grader - i luften - så ämnar jag inte göra det. Inte heller badkrukan Jocke är så sugen på att blöta tassarna. Egentligen är det bara Saga som vill bada men lukten av blöt hund är inget man vill ha i en kvadratmeter stor stuga så även hon får ha sitt på det torra.
Således får vi göra det näst roligaste. ÄTA! Om en kvart ska vi gå ner och äta detta:
Det vill säga 50 sorters fiskrätter. Tydligen har restaurangen en egen liten båt med fiskare och nät och hela baletten.
Jocke dreglar redan. Själv har jag inte bestämt mig om jag ska ta buffén eller om löjromstoasten är bättre.... Svåra beslut.
Enda vi vet är att vi givetvis ska ta seden dit man kommer och skölja ner vad-det-nu-blir-vi-tar med nubbe och öl och små grodorna runt stången.
Dessa djur...
Jag o Sara har världens roligaste djur... Vi gapflabbar (tokskrattar på skånska) varje dag åt främst våra hundar.
Även när dem ser såhär miserabla ut...
Även vår ena häst har varit miserabel ett tag trots att den får gå på skånska backar dvs Brösarps backar.
Oavsett är vi nu på östkusten närmare bestämt vid Höga kusten i Västernorrland... Lät det vimsigt. Öst som Västernorrland? Ja. Det är det ju också..
Här bor vi nu över midsommar på Norrfällvikens camping i en VÄLDIGT liten stuga...
Men hundarna och Sara är väldigt glada ändå...
Apropå Brösarp. Här kommer en stilstudie på tamejfan världens godaste och kanske mäktigaste Äggakaga (äggkaka på skånska) i världen... Det som inte syns är att den dessutom är runt 4 cm tjock... Grrrrrrr.
Inmundigades tillsammans med mor o far då vi jagade föl en förmiddag under svåra ansträngningar och i riktigt fotriktiga skor för en hage på Brösarps backar blandat med sandstrand..
Toppad med just det.... Bacon..
Ett geni har arbetat...
-
Förresten.... toastolarna är misstänkt små på det här stället. Tänk på att jag bara har strl 40 i skor...
Eller gick jag fel?
NunChuck....
Det blir ingen projicerad Chuck Norris på väggen... Inte heller Jack Bauer eller ens Stridsvagn 122 kommer målas dit... Men jag förstod att det var allvar när inte heller skånska flaggan fick pryda rummets största vägg.
Det var som jag misstänkte.. hon sov när jag frågade och sa ja bara för att jag skulle hålla käf..n.
-
Nåja... vän av ordning tänker då fondvägg. Men ICKE. För det är tydligen ute sen 2009. Det var åtminstone vad vi kunde räkna ut efter en massa letande på internet.
Och då vi gärna LEDER trenderna framåt och inte helst springer i svansen på dem så blir det väl ingen fondvägg. Trots att vi bägge nog gillar det en hel del...
Jag är rädd att Saras tyglösningar är nära till hands...
Såhär är det.
I början kring vår renovering av detta hus så blev det en hel del fel här och där som emellanåt behövde döljas på mer eller mindre raffinerade sätt....
Då var alltid Saras lösning denna: - Vi kanske kan hänga ett tyg över..?
Och det var inte ok då, men det kanske är det nu? Man kanske kan lösa det med en form av tygfondvägg....
Annars kanske man ska göra något så galet som att tapetsera ett helt rum...
-
Måste förresten skaffa mig en rökrock... Kolla in bilden på föregående blogginlägg
Säg inte att ni inte blir inspirerade till stordåd när ni tittar på den...
Sen måste jag eventuellt lära mig röka pipa också... om jag inte hatat allt som har med rökning att göra...
Men det är något särskilt med att stå och titta på ett framtida projekt, skroka lite, fylla sin pipa, sparka på projektet och sen tända sin pipa.... gärna i sydväst i ett ihållande regn... Aaaarrgghh, aaarrrgh!!
Sådan är kapitalismen....
.... otack är den armes lön,
det är dem rikas paradis, men, ingen hör en fattigs bön...
-
Detta är en gammal fin arbetarlåt som plågat mången officer i tortyrövningar. Den och arbetarbröder....
Och detta har jag drabbat av i helgen... tortyr alltså... Ett jävla slit, helt i onödan verkar det som eftersom vi precis tagit det mogna och sköna beslutet att köpa glasfiberfilt till väggarna. Väggar som jag så föredömligt skrapat, ångat och slitit med...
Se bara vad husfrun gav mig för skyddskläder innan hon själv for i väg på glam och gallej under hela helgen, frossandes i godsaker, vin och annat kött.
Då stod jag och slipade på detta sätt tills jag fick stenlunga, stenöga? och förmodligen andra radon och kärnkraftsbaserade skador...
-
Vi har inte riktigt kommit till botten med Eriks fest heller... för inte bara fyllde detta praktexemplar 40 år, utan familjen har dessutom köpt ett stort hus med, håll i er hemma i Skåne, en sjukt värdig balkong som gjord för tal till tjänstefolket...
Tänk er själva att 07:00 på morgonen vråla ut dagens plikter och sen i stilla prakt återgå till huset iförd sin rökrock och fortsätta sin engelska frukost med te och scones...
och pipa med tydligen...
-
Annars är det ju som sagt renovering som gäller... Jag råkade pilla på en tapetbit i vardagsrummet förra onsdagen och nu ser det ut som Jerusalems förstörelse därinne. Ni vet sådär illa, att man aldrig kan tro att det kommer bli ett rum igen... Detta kaos innebär också att både jag och Sara får sitta på kulosäckpåse i hallen och titta på tv. Ovärdigt.
Men det positiva är att det sen bara är badrummet kvar och DET har vi insett att vi inte kommer pilla i. Då ska det hämtas in offerter....
Men sen finns det ju som sagt extrastugan att renovera lite och garaget skulle målas om och...
-
Det som glädjer mig i detta mörker är trots allt att Sara vid ett till synes sömntillstånd sa ja till min ide om att projicera och måla en Chuck Norris med dubbeluzi på en vardagsrumsväggen....
-
Dagens geni är annars skaparen av denna...
En tröja med en luva som ihopknäppt blir en stormtrooperhjälm... För bra för att vara sant...
Blås i bås
Håhåjaja. Då har ännu en helg gått. Den har jag tillbringat i detta bås:
Va? undrar vän av ordning.
Jo, i helgen har det varit Norrländska Mästerskapen för islandshästar på Wången, utanför Östersund, och i år blev jag, Tina, Irja och Carina ditkommenderade som domarsekreterare.
För er ovetande stackare - som domarsektreterare får man sitta i ett bås av typen som syns på bilden ovan, sen ska man skriva det som domaren säger till en att skriva när en islandshäst springer förbi och visar upp sig. Och så småningom resulterar detta fantastiska teamwork i att en häst vinner just sin gren.
Det handlar alltså om hästar av den här typen. Som springer... och som är cirka 100 procent piggare än detta vackra exemplar.
Näväl. Det var en väldigt rolig helg som kan sammanfattas så här:
Vi satt i ett bås och var domarsekreterare i cirka 10 timmar om dagen hela helgen (dvs 20 timmar totalt...).
Resten av tiden sjöng vi kareoke i 4 timmar...
och så drack vi rosévin i 10 timmar...
sen åt vi i 8 timmar (frukost, fika, godis, lunch, godis, fika, kaffe, bulle, middag, ost, chips)...
och slutligen sov vi skönhetsömn de övriga 6 timmarna.
Ja just ja! Någonstans mellan rosévinet och frukosten så meddelade jag också Jocke via sms att vi ämnade betäcka Tara med en hingst som vi sett under dagen.
Fast mellan sista fikat och hemresan på söndagkväll hade jag ångrat mig - igen.
-
Jocke däremot har ägnat helgen i det här rummet:
Det är vardagsrummet som han håller på att dissekera, och förhoppningsvis renovera. På tisdag köper vi tapeter och sen ska den upp. Är tanken.
Under renoveringstiden har alla möbler fått flytta ut, inklusive soffan. Till hundarnas stora förtvivlan. Deras säng är liksom bara puts väck!!!
-
JA, JUST JA. Som domarsekreterare sitter man bara inte i båset. Vid något tillfälle släppte de iväg oss raksträckan där vi fick agera tidtagarur till de så kallade passlöpen.
Och som ni ser - även det gjorde vi med stil och finess.
Sist men inte minst. För en vecka sen fyllde Erik 40. Det firades med tårta.
Jävla telia
Vi bor i obygden. Jepp. Där släppte jag den bomben. De flesta har nog förknippat Handogsboadarna med ordet metropol men det är alltså fel.
Vi bor på ettt ställe som har en massa lustiga hus och där det springer omkring glada kamphundar:

Och inte i en stad där det finns en massa lustiga hus och där det springer omkring en massa arga kampmänniskor:

Näväl. När man bor i obygden så kan man inte tro att man får allt. Vi har ingen kiosk. Ingen affär. Och inget nätverk rätt som det är. Nu, i typ en vecka har vi inte haft någon täckning alls vad gäller internet. Helt dött. Så nu gör jag det enda rätta. Bloggar på jobbtid för att meddela er, kära bloggläsare, detta. Så ni vet och förstår varför vi inte lägger ut nya bilder på Saga, Britta och Zlatan.
Nu ska Jocke börja renovera vardagsrummet. Ja, varför ta de tlugnt och fint? det har ju faktiskt gåt tflera veckor sen vi målade om hela huset. Hög tid för nästa projekt.
Själv drar jag till Wången där det är islandshästtävling. Ska sitta som domarsekreterare och jönsa.
Hittade den...
Jag hittade bilden...

I efterdyningarna...
Det har blivit dåligt med bloggande på sistone, men bor man där vi bor och kombinerar det med ett sinnesjukt åskoväder så lägger uppkopplingarna ner lite nyckfullt...
-
Men i efterdyningarna kan vi snabbt konstatera att Zlatan gjorde det han och jag kom överens om när vi snackade lite på planet.. Jag säger det igen. Varsågoda Sverige.

Han har förresten tagit jaktlicens nu och stuckit iväg på jaktsafari...
Zlatan alltså. Inte bara han, utan även frugan.
Så nu jagas det friskt nere på dem afrikanska stäpperna...
Och här var det tänkt att jag skulle lagt in den sjukt roliga bilden som Aftonbladet hade redigerat med Zlatan och Helena iförda tropikhattar och lustiga frisyrer... men jag hittar inte den. Så det får bli en bild till på Zalatan. Vilket aldrig kan bli fel...
En ganska skitnödig Zlatan.... eller vad som nu felas honom på bilden.
Lägger han av en brakare måntro?

-
Annars är allt lugnt. Jag kan konstatera att vi har betydligt bättre väder än Skåne.. Moooaaahahahahaha!!
Det gäller att passa på nu, för det är väl 1:a och enda gången det händer i sommar.

Jag är fortfarande lite skakig efter ziplineturen... Gillar ju inte riktigt höjder.
Gå in på youtube och kolla in det här klippet för inspiration till det vansinnet som skedde i måndags...
http://www.youtube.com/watch?v=xnCPmeTWu6I&feature=related-
Ikväll blir det grillfest!!
Mumma.....

Downhill och zipline
Så var det svenska flaggans dag och den firade vi i Åre. Vi människor mellan 30 och 40 something (som de i Sex in the city, you know) måste ibland face the fear och göra saker we normally do not do.
Dessutom var det prova på dag med halva priset på allt....
Förmiddagen fick Jocke bestämma. Då blev det downhill.
Det var stenigt:
Kurvigt:
Brant:
Kul (enligt Jocke):
Medan jag tyckte det var lite otäckt. Inte minst eftersom jag slet med den skitjobbiga liften. Jag kom bara av en enda gång utan att ramla. Cykeln fastnade varenda jälva gång och orsakade kaos när jag skulle av.
En gång fick jag dessutom sittliften i skallen...
Därför blev jag så här glad när jag äntligen lyckades komma av utan att göra en kullerbytta mitt framför lift-gubben som tidigare hade fått stänga av den så fort jag närmare mig avstigningsplats.
-
Efter lunch fick jag bestämma. Det blev zipline.
Först visade vår guide hur man gör.
Sen åkte jag, mindre graciöst, iväg.
Glömde jag säga att linorna gick 60 meter över marken och var 350 meter lång och där man kom upp i en hastighet om cirka 70 kilometer i timmen?
Det var lite svettigt att hänga där i en klättersele som var fäst med en krok i en vajer.
Jocke tyckte det var sådär från början... Han gillar inte höjder. Men efter ett tag tyckte även han det var roligt.
I tre timmar for vi runt bland linor ovanför Susabäcken. Värre nationaldag kan man ha.
För när storfiskarn talar om....
I går var det stora fiskedagen. Vi åkte bil i sammanlagt en timme och fiskade i ja... sisådär 5 minuter.
Resten av tiden försökte Jocke ta loss sig själv från sin krok som han satte i ryggen vid första kastet:
Reda ut trassel medan Britta spanade efter fisk:
Reda ut ännu mera trassel:
Försvinna ur bild och lämna en förvirrad Saga:
Tills han kom tillbaka igen - med kroken som hade fastnat i ett träd en bit upp på land:
För att slutligen reda ut ännu lite mera trassel och sätta på en ny krok:
Som ni säkert listat ut vid det här laget blev det ingen fisk.
Senare på kvällen kom grannar och familjen Torvalla och hälsade på och åt middag men det dokumenterades tyvärr inte.
I dag har vi däremot förevigat dagens besökare - denna gång från Kläppe:
Efter att de åkt skulle vi egentligen åka och fiska, igen - men.... av någon outgrundlig anledning drog vi ut på det så länge att vi nu valt att lägga ner den aktiviteten. Konstigt med tanke på hur kul det var i går...
Nåja, vi får väl göra det bästa av situationen och ägna tid åt.......24. Prisa gud för den serien och världens bästa JACK BAUER. Vet inte vem av mig och Jocke som är mest kär i den mannen.
Åååååååhhhhh.....
Vädret är skit... Fortfarande...
Jag börjar förstå uttrycket att sommaren var här på midsommar i år...
För just nu känns de som att det aldrig någonsin kommer bli sommar i Jämtland...
Men. En löprunda har vi hunnit med, så nu ser det ut såhär i soffan...
-
För övrigt är jag sjukt sugen på att prova DH. Eller downhill för dem som inte är initierade, vilket jag tycks anse mig vara.
Snart ser jag mig själv susandes fram på detta sätt.
Det blir väl dock snarare såhär.
Eller såhär.
Och skulle jag mot all rimlighet undvika frakturer och blodspill så lär väl resten av resan ner se ut såhär...
Men frakturer och blodspill fixar vi ändå med bajonett och eldkastare... Sen gammalt...
Tandvärk...
Igår var en av hästarna hos tandläkaren... Eller snarare kom tandläkaren till oss....
Därför såg Tara så här svårt nedknarkad ut efter 20 minuter...
Tro fan det... För 5 minuter senare sätts en sån här på!
Och då mina vänner är det kört om man vill bita ihop som häst...
Lika bra det för tandläkaren, när detta måste göras...
Snart hade vi tänkte åka rullskidor... Vilket kommer bli fantastiskt i uppförsbackarna, men ett helvete hemåt..
Det blåser nämligen såhär just nu.
För övrigt skrattas vi mest åt Saga... Hon är nog lite gasig efter ha drivit i sig en kubik småpinnar.
Så varje gång hon hoppar upp i soffan dras det även av en brakare.... Sjukt barnsligt och roligt...
Stackaren får hoppa upp och ner enbart för vårt nöjes skull...