brittaochallaviandra

Britta är en finsk stövare som damp ner hos oss 31 maj 2010. På den här bloggen kommer Brittas liv och vilda leverne dokumenteras. Dessutom handlar bloggen om vi som fått den stora äran att befinna oss i Brittas närhet. Kort och gott; Alla vi andra.

Skoter, skoter, skoter...

Fört er som undrar lite hur det ser ut när vi brummar fram i terrängen på skotern, så kan jag berätta att det är ungefär såhär det går till.

Min far instruerar i denna filmen och syns efter ca 2 minuter. Nu står det att det är Rob Alford kör den repan, men so ni alla vet är det ju min käre fars alter ego...

Se och njut...

http://www.youtube.com/watch?v=KFa4Suw3tSQ

-

Förresten! Nu har granjävlen åkt ut... Men säg inget till Sara...

-

Det är för lite "Alla barnen" nuförtiden...

I efterdyningarna...

Då är julen slut och det faktum att folk varit lediga har varit tydligt på det antal unika besökare man har på en sån här hemsida varje dag.

Betydligt färre än vanligt. Inte så mkt smygsurfande på jobbet alltså...

Drummlar!

-

Annars har det varit som det ska efter julbord och kakfat.

Massa slappande

Julstorm

Komtemplerande vid skotern

Njutande av solnedgångar..

Och körande av skoter...

Mycket skoter

Det var nästan som klassisk ponnyridning idag...

Fast med skoter.

-

Kom ihåg mina vänner..

God fortsättning

I går var det som bekant julafton. Det firade vi här i Handogsbuan. OCh firandet började redan mitt på dagen med en liten skotertur med många människor...

... som begav sig ut till skogen för att äta kolbullar.

Både folk och fä fick följa med även om den sistnämnda tyckte att det var lite väl kyligt för utomhus-picknick.

Sen, efter en hel lång dag ute med kolbullar och korv åkte vi hem igen och... åt lite till:

Sen inväntade vi han med stort H. TOMTEN!!! Å tillslut kom han!!!

Flest presenter i år fick.... farmor Ingeborg.

I dag har vi varit i skogen med Britta och jagat. I morgon kommer en skock på ca 15 personer för att äta och umgås en timme eller två.

En mobbad Ernst...

Dagens löpsedel gör en Skånsk Jämte stolt!

För min  fru är ju just det! SVT-kvinna.

Nu kanske många tycker det är stötande att jag välkomnar mobbing!? Men i frågan gällande Ernst gills inte det!

Så spegel på er och driv gärna ännu mer med denna psykopat!

-

Annars förvånas jag lite över det ständiga drivandet av sörlänningar och deras förmåga att framföra automobildrivna fordon...

Jag menar, häruppe kör ju till och med snöröjningsfordona av vägen...?

-

Dagen kloka ord på vägen...

Hej du vinterland

I går var vi i Åre. Det har vi inte någon bild ifrån. Men  jag kan ändå berätta att det såg ut som det brukar göra. En massa små butiker, fler för varje år som går, och en massa norrmän och stockholmare, fler för varje år som går.

Fast det är en mysig by!!! Inte minst när man blir bjuden på lunch på Tott. Och inte minst när man dessutom får fira Nyårsfest i Tegefjäll.

-

I dag har jag varit ledig så därför har vi jagat. Britta försvann direkt i skogen och fick upp en hare (!!!) så henne har vi ingen bild på (ovanligt...).

Däremot lyckades jag fånga de här lirarna (bilderna är blåa för att... ja, inte vet jag, kanske för att det är så vitt i verkligheten..??):

Sixten åkte som synes skoter. Jocke däremot provade sina nyinköpta snöskor.

Även Saga var med. Iförd sin finaste jultröja:

Hon valde att sitta på skotern större delen av tiden eftersom hon snabbt insåg att det kommit mycket snö på sistone:

Och mer lär det komma. Under de närmaste tio dygnen kommer det snöa vid sju av dem....

En skåning på skoter...

Jaha... Då är snön här.. Med besked.

Vilket givetsvis innebär skoterkörning.

Sagt och gjort for jag fram som en matador på min ("vår") nya skoter.

Såg lite ut såhär...

Sen beslutade jag mig för att prova på att köra lite i lössnön...

Det var ingen bra idé..

Utan skyffel och 4 km hemifrån..

Du milde gås vad jag fastnade...

Nämnde jag utan handskar?

Kippar efter andan än..

Behöver inte träna på 4 år...

-

Dagens kloka brodyrtavla

2 veckor i det gröna..

Då har man gjort riket en tjänst och tjänstgjort sina 2 obligatoriska veckor.

Jag har alltså varit på militärövning... Oklart vad det kallas nuförtiden... säkert något mjukt ord som inte kränker någon.

Kanske utvecklingsveckor, sök inom digveckor eller liknande..

Roligt har jag haft iaf. Vem kunde ana att stabsutbildning var så upplyftande..

Så här säger Noah och Tilde om det militära..

Dem  har prickat in det där med möte iaf... Tänka sig.

Men det är just det som är det fantastiska med 2 veckor på Guds eget regemente som reservare...

Du slipper allt det administrativa och allt vad möten heter!

Jag kan bara vara officer och stabsmedlem utan att klydda runt i datorer. Första gången det hänt mig sen jag började i Försvarsmakten för 10 år sedan.

Kontentan är att jag försökt bli vassare på mitt jobb och min planering och ledning för att denna man eller kvinna ska få bästa möjliga förutsättningar:

Klyscha? Som fan, men oavsett sann.

-

Annars har det som sig bör i Skåne varit mkt mat och äblakaga:

Lite Guds eget-öl

Och hemtransporten skedde ju som sig bör i en Porsche...

Men det är ju standard...

-

Just det... Några kloka ord på vägen...

Bara roligt för er som faktiskt känner till bandet och dem fysiska begränsningarna som trummisen har..

Surmärren slår till

I går ringde pappa vid ett-tiden: "Det är en extra häst i hagen", sa han.

Öhhh???

Det visade sig snart att grannens stora, gråa, arabhäst taigt sig igenom sin hage och in i vår. Och det hade väl inte varit så farligt, om inte den stora gråa arabhästen är en sur jävel. Han är väldigt, väldigt ranghög och spöar gärna skiten ur andra hästar bara för att visa det.

Således blev jag väldigt nervös och kastade mig in i bilen och drog hemåt direkt. Men innan jag hunnit hem kom nästa samtal: "Röst har jagat tillbaka honom."

Jepp, den här lilla tjockisen...

... jagade alltså ut en häst av den här sorten:

Jag blev väldigt stolt.

-

I dag har vi inte gjort mycket. Suttit i soffan och tittat på tv - och tittat ut:

Observera kissekatten Saga.

-

Sist men inte minst tänkte jag visa en bild från julbordet som jag var på i torsdags på Arctura i Östersund. Eller snarare en bild på godisbordet som tillhörde julbordet. Mumma för själen!

Risgryn och julgris

Nu märks det att Jocke snart är på väg hem. Det har nämligen varit plusgrader i Jämtland i dag. Snösmältning. Stackars Jocke. Med ny skoter och allt.

-

Nu märks det också att det snart är jul. Och det märks inte minst i min kosthållning. Till middag i dag har det nämligen varit värsta julmaten. Låt mig ge er hint:

Jepp, risgrynsgröt! Här ser ni min midag i dag. Både tragiskt och gott..:

Och ja, jag åt ALLT som var i kastrullen. Kan låta mycket men det är en liten kastrull och i ärlighetens namn är det inte så mycket risgryn i köpt risgrynsgröt. Det är mer som att äta varm mjölk med lite kall mjölk, kanel och socker.

I morgon kommer dock denna påvra middag att vara ett minne blott. Då är det julbord med jobbet som gäller.

-

Sist men inte minst - för er som undrar - så står grisen på spisen för att över huvudtaget ha en chans att överleva julen. Tidigare stod den på golvet med med Britta i huset stod den där med livet som insats. Så... därav den något udda, och nya, placeringen.

Lediga tisdag

I dga har jag, åter igen, varit ledig. Jag vet, det är galet. Men jag har ett gäng semesterdagar som måste tas ut innan jul och det är rätt skönt att ta en ledig dag i veckan. Egentligen borde man alltid få det - oavsett sparade semesterdagar eller inte.

Hur som haver så vet man att man har nyttjat den lediga dagen till fullo när man klev ut på gården k 09.00 - och kom in igen kl 16.15.

Herreje, det är fullt upp att ha gård. Inte minst när snön kommer i jämna drivor.

Dagen har således åter igen gått till att skotta snö. Däremellan körde jag upp skoterspår kors och tvärs. Det är ett nödvändigt måste om man ska jaga framöver också. Man orkar helt enkelt inte gå så snabbt i en halvmeter snö.

Sedan red jag Tara. Och sen var jag tvungen att ta ett kort på mina andra pållar:

Söta va? Och rätt så tjocka. Iallafall Röst som står till höger. Hennes mage sticker ut rejält... Men det verkar inte talgoxarna bry sig om. De sitter på henne oavsett. Jepp, Röst är som Jämtlands svar på Afrikas buffel. Ni vet, de har ju också alltid en fågel som åker snålskjuts:

Ja, kanske inte så stora... I normalfallet brukar det väl se ut så här:

-

I övrigt har jag lagat mat. Två matlådor blev det. Behövs när alla pengar går till julklappar - och till räkningar. Redan nu har januaris räkningar börjat komma. Vägskatten ramlade ner i brevlådan i dag. Muntert värre. Fast maten blir nog god. Pasta, bacon och tomat - hela kostcirkeln.

Julklappsångest

I dag har det åter igen varit en väldigt innehållsrik dag... Jag har jobbat, köpt julklappar, gett hundar mat, gett hästar mat, tittat förtjust på termobaren, fascinerats över det eviga snöandet och samtidigt skjutit upp det obligatoriska snöskottandet till i morgon.

Julklappsköpet gav mest ångest. Det blir samma visa varje år: Vad fan ska man köpa???? Man vill liksom inte vara med:

Fast samtidigt är det ju rätt kul med jul. För det är ju också då som man FÅR klappar:

Fast å andra sidan har det gått förvånansvärt bra i år att köpa presenter. Familjen Eriksson/Thorsell är redan klara, mor och far likaså. Nu fattas bara resten....

Mina (våra om man räknar med mina bröder i familjen - vilket jag gör nästan jämt) föräldrar kommer för övrigt få likadan julklapp som Katarinas föräldrar. Vi vände oss till samma inköpsställe i år...

-

Nu är det snart dags för Biggest Looser. Å i mitten lite nyheter. Men till dess The Big Bang Theory. Ett av de roligare serierna som finns.

Spännande så det förslår

I dag har det varit en helt vanlig söndag.

Jakt på förmiddagen. Med idel pulsande i djupsnön, både för människor....

Och djur....

Djuret var ändå den smartare av de två. Hon valde raskt att pulsa i redan uppulsade spår.

Sen jagade Britta rådjur. Vilket gjorde att jag fick jaga henne för att försöka få stopp på det. Och när väl hundrackaren kunde fångas in (rådjur är big no, no för en stövare vilket är en regel som Britta har svårt att bry sig om när rådjuret plötsligt dyker upp framför nosen) var de dags att åka hem.

Härmed kan jag även passa på att ge ett litet råd: Gå inte för långt in i skogen när det är snö och du ska jaga med Britta. Risken är stor att du helt plötlsigt får lubba flera kilometer för att att fånga henne långt borta och det är väldigt, väldigt , väldigt jobbigt när det är 3 dm snö i skogen.

-

På eftermiddagen har jag sen ridit, snickrat igen ett hål i höladan, slagit hammaren i tummen vilket orskade blodvite, skakat fram all tråd runt hagen efter sista snöstormen, ätit mat, ätit godis och sist men inte minst fastnat framför Arga Snickaren.

Sjukt spännande - visst? Mer spännande än så här blir nog ingen söndag igen. Och med de visdomsorden avslutas dagens inlägg.

Jocke, kom hem!

I dag var en sådan dag då man alldeles jättegärna vill ha sin bättre hälft hemma. Orsaken var detta:

Nämligen snö. Fy fan vad jag har skottat idag.

Visserligen finns hundarna hemma men de sket högaktningsfullt i att man behövde en hjälpande hand. De letade hellre hästskit:

Till och med vår snygga tomte var till hälften igensnöad:

Å  andra sidan kunde skotern äntligen göra lite nytta och användas till att köra upp spår vilket underlättade snöskottningen rejält. Gött!

-

I eftermiddag har mamma Ingeborg kört jul-mats-rejs här i köket.

Som grande finale fick jag värsta examens-uppdraget, att göra knäck.

Och tro det eller ej, men det blev faktiskt väldigt gott. Får se om det finns kvar något till jul eller om det råkar försvinna den närmaste veckan.

Hujedamej

... vad det har snöat i dag. Så här, till exempel, såg bilen ut när jag kom ut från jobbet vid 16-tiden och skulle åka hem:

Det syns kanske inte men ungefär 10 centimeter snö ligger det på huven.

-

Dessutom har det blåst. Så här såg det ut vid 13-tiden på nästan samma plats:

Väldigt knepigt klädd måste jag säga. Ingen halsduk. Ingen mössa. Och lite dubbelhaka minsann. Nåväl, det är ju trots allt blåsten jag vill visa med denna bild. Inte mina pinsamma stockholms-kläder. Fattades bara att min jacka hade varit en Canada goose...

-

Sen kom jag då hem. Och även här har det snöat. Det kan man konstatera när Saga ser ut så här:

Och när Britta ser ut så här:

Föresten, Britta ser jämt ut så där så strunt i det. Men Sagas ögon säger iallafall något om väderläget.

-

Nu fortsätter kvällen med På Spåret. Fredagsnöje när det är som bäst. Det enda som fattas är godis. Missade helt att köpa. Sjukt irriterande. Speciellt när man är insnöad i Handogsbuan.

I morgon blir det till att skotta. Hela dagen. Kul. Jocke valde verkligen rätt vecka att försvinna till Skåne...

Salt och snyggt

I dag har jag varit till Sundsvall. Eller Söndsvall som det uttalas i Sundsvall. Nåväl, det var en trevlig utflykt förutom en sak:

Vägsaltet.

Så fort jag passerat länsgränsen blev vägen såhär:

Mindre kul.. Bilen blev snabbt täckt av geggan och all spolarvätska tog slut i ett nafs. Irriterande att en liten nätt resa över dagen resulterar i en massa extrautgifter såsom att köpa 15 liter spolarvätska.

-

Nu  är jag dock tillbaka i det saltlösa länet. Och här var vägarna så pass fina så att jag kunde ta mig en premiärtur med sparken! Och hundarna!

Det sistnämnda är en inte oviktig faktor. Det är snarare en oerhört viktig - och vansklig - faktor.

Britta är nämligen rädd för sparken och springer således gärna långt ifrån den, gärna med plötsliga språng ner i diket (ifjol orsakade hon ett söndervrindet finger hos mamma tack vare sina plötsliga stopp och/eller språng).

Saga däremot är inte rädd - fast hon blir å andra sidan snabbt less.

Problemet är att Saga måste med. Om man lämnar henne hemma blir hon nämligen skitsur. Fast när hon väl får följa med ut - ja, då dröjer det inte länge förrän hon är skitsur för att hon tvingas att springa i flera kilometer (hon är en lat jävel).

-

Ganska krångliga sällskapsdamer andra ord. Lägg där till en vinglig spark, lite grus som inte är övertäckt av snö än och endast månen som ljuskägla.

Därmed förstår ni också att jag inte kunde föreviga denna lilla tur med bild.

Men eftersom det är en så stor och viktig del av dagen (känns som det enda spännande som hänt i dag) så kommer här en bild på en helt annan spark-körare. Oah han har dessutom en sjukt snygg åkstil:

Räven raskar

I dag har jag varit ledig. Och dagen till ära väckte Britta mig 07.30. Hon gör gärna det. Och det sker på samma sätt vareviga gång:

Hon börjar med att hoppa upp i sängen. Sedan stormar hon, föga diskret, fram till ens ansikte. Där börjar hon nosa runt på väldigt, väldigt nära avstånd - 1 mm från ens nylle har man således en nos som scannar av en totalt.

Gör man då det stora misstaget att röra på sig, alternativt öppna ögonen, då är man körd.

Det gjorde jag idag. Jag ryckte lite i ögat och vips påbörjade hon stora krigsdansen. Dvs studsa, hoppa, tjuta, skälla...

Sen var det bara att kliva upp. Britta glad - jag sur.

Därefter fortsatte jag göra Britta glad genom att ta henne och pappa ut på jakt.

Tyvärr snöade det rejält vilket gjorde jakten mindre trevlig. Det är kallt med snö som ramlar in innanför jackan när man pulsar runt i skogen. Dessutom fanns inte ett spår av någon hare. Räv däremot finns det gott om. Och en sådan fick Britta upp. Jävla räv-jävel. Måtte den dö snart. Den gäckar oss hela tiden. Förutom att den hoppar fram framför Britta i tid och otid har den den stora fräckheten att patrullera vår gård på nätterna. Irriterande. Tänk om Jocke kan göra slag i saken och skjuta den snart? Han har ju pratat om det nu i ett halvår...

Nåväl.

Dagens jakt blev således inte så långrandig. Istället for vi hem och eftersom jag hade roat pappa med jakt fick mamma roas med skoter. Alla måste få sitt. Rätt ska vara rätt.

Det innebär ju också att jag höll vad jag lovade och tog ut skotern på en liten tur i dag. Undra hur det känns i Skåne?

Häpp

Som synes (läses) är Jocke sedan i söndagskväll i Skåne. Där tror jag (hoppas jag) att det är några grader varmt och att det regnar sidledes.

Här däremot är det några minusgrader och snö. Och det innebär två saker:

1) Termobaren är verkligen årets julklapp! Glöm de där skittråkiga matkassarna. Tycker du om någon så visar du det med en jätte-termos.

2) I morgon kommer det vara premiär för den här:

Med snö. Utan Jocke. Han kommer att bryta ihop när han läser detta. Moahahaha! Det kan han ta. Alldeles nyss ringde han och sa att det var roligt på P7 och i Skåne.

Jag blev kränkt. Varför har han roligt där? Han ska ju bara tycka att livet är roligt här. I skogen. Med häst-termosen. Med damp-Britta. Med snabb-skotern. Med snygg-Sara...

Det sista tål nog en förklaring.

Jag har nämligen gjort en annan kul grej. Och dyr (tänk skoterkörning blandat med termobar).

Jag har klippt mej.

Blev väldigt snygg. Nådde nästan, nästan mitt mål: Att se ut som hon i "DEN SOM DRÄPER" - en dansk (såklart) krinimalserie med en cool donna, med sjukt snygg frisyr, som tar fast alla Köpenhamns massmördare.

Så nu ser jag ut som henne. Fast utan pistol - tyvärr. Men med skoter. Och med en stövare som precis tuggat i sig en liten sten, en stor tomte och en halv soffkudde.

För att ni ska förstå -

Det här var Britta för ett och ett halvt år sedan. Hon har inte förändrats ett dugg sedan dess:

Pass på...

Termos-placering

Nu kan vintern komma och vara hur jävlig den vill för nu har vi en termobar! Det är som en öppen termos för hästar. Den håller vattnet isfritt, och framförallt ser det till att vårt äktenskap förblir ett äktenskap och inte en skilsmässa.

Att knacka bort isen från hinkarna som hästarna hittills druckit ur har nämligen inte varit Jockes största nöje... Fram till i går - då denna varma grej installerades - har jag VARJE dag fått höra hur mycket HAN jobbar för att se till så att MINA hästar får det vatten de ska ha. Men nu är det alltså slut med det gnället. Hurra!!! Värt varenda öre.

I dag har för övrigt vintern kommit på riktigt. Snö och några minusgrader. Nu hoppas vi bara att det faller lite mer snart så vi kan ut och åka skoter.

Till dess får vi nöja oss med att använda Apostlahästarna:

Har ni sett "En idiot på resa"? Går på SVT. Det är en serie om en sur engelskman som åker världen runt och gör sjukt roliga saker - saker man ska göra innan man dör. Fast... det tycker inte han. Listan på saker man ska göra innan man dör är inte hans lista. Det är hans kompisars.

Sjukt roligt! Se den om du inte sett den!! Borde finnas på SVT Play.

Och med det tv-tipset avslutas dagens inlägg.

Smutsig....

... så kände jag mig igår efter ha mulat i mig runt 237 pepparkakor..

För någon (Sara) hade köpt en mängd och drog sen till Sundsvall ett par dagar.

Och då ligger dem där och väser. Likt grekiska sirener. (Sirener var i grekisk mytologi en grupp najader (en sorts nymfer) som lockade sjömän i fördärvet med vackra sånger)

Så vad göra? Bara att falla till föga.

För har man karaktär som en sprutnarkoman så går det inte att "bara" ta en. GE MIG ALLA!

Och därmed kryper samvetet ikapp en... ålar sig upp för ryggen och sticker fast sig i nacken...

Och därför blev det snabbmarsch med 30 kg packning idag. Just det 2 mil i snöslask/halvfruset. Med livet som insats...

Till Sagas stora glädje.

Allt över 5 km är en pina tycker hon. Lata svin... Eller intelligenta hund?

Såhär kärv tror jag att jag såg ut...

Men troligtvis såg man väl ut såhär...