Vem ska den skrämma..

Vädret är skit och renoveringslusten är som bortblåst.
Snart börjar jag jobba igen och vädret är skit.
Sa jag att vädret är skit förresten?
Men vem är jag att klaga.... Just nu ser det ut som det vanligen gör i Helsingborg från September till April... Så man borde vara van. Skrämmande.
Vad som är än mer skrämmande är vår lilla fågelskrämma i jordgubbslandet.... Jag o Sara är inte riktigt överens om vem den skrämmer mest... Oss två eller fåglarna...
Men den tillsammans med CD-skivor i olika former tycks fungera. Nu börjar vi dagligen skörda mängder med jordgubbar. Tack Ingeborg.
Jag har förresten glömt att presentera ett av våra vrålåk! Säg hej till Yamaha Grizzly 550!!
En fyrhjuling som används till allehanda gårdsarbete men även till  att vara förtrupp i skogen åt Sara när hon vill rida och inte möta på björn. Idén tror jag är att björnen ska bli skrämd av brummandet, men kan även vara att björnen ska ta och gnaga i sig mig först så att Sara och Tara (hästen) kan smita från platsen.
Just att Sara börjat rida är oerhört roligt tycker jag. Jag tror hon saknat det. Se stämningsbilden nedan, väl medveten om flaggan i bakgrunden som så oerhört många kommenterat (2 st, vilket är en anstormning på vår blogg)
Att kunna ta hästen och rida runt huset är en lyx få förunnat. Hade också blivit lite knepigt i Helsingborg utanför lägenheten...
Är just nu sugen på att köpa en espressomaskin. Jura ENA 5 lr 7. Någon som har rabatt eller vet hur man kan komma över en sån billigare är mer än välkomna att höra av sig.
Ska nog fråga Chuck. Man of the year - every year!

Trött, lat eller ignorant?

Erkänner att jag varit osedvanligt dålig att skriva på bloggen dem senaste veckorna.
Men, renovering, gäster och mc har fått gå före.
Så jag har helt enkelt varit ignorant.
Har dock lärt mig mycket denna vecka.
1. Jag gillar fortfarande inte surströmming. Efter en härlig festkväll i Handog i lördags så har det blivit mer klart än någonsin att rutten fisk får förbli rutten i burken för mig.
2. Världens bästa icebreaker i Jämtland är en uppsatt och vajande skåneflagga!
(kolla även in våra solpaneler!!!)
3. Åre är en oerhört roligare by att shoppa i än hela Stockholm!
4. Vägen från Lit till Nyby kan vara Sveriges roligaste MC-väg.
5. Det är inte frågan om jag ska ha skoter, jag BEHÖVER en skoter.
6. Köket hade aldrig i hela H... blivit klart till V.32 utan far.
7. I Jämtland händer det något varje vecka. Och ibland händer flera saker samma vecka. Ta bara den här veckan. Inte bara är det storsjöyran utan även Fäviken Game Fair. Båda bland dem största i sin genre.
8. Kvällarna är unika. Jag kommer nog aldrig tröttna på utsikten.
9. Och finns det ingen snö, så ordnar man det med!!
Avslutar med lite Chuck.
When Chuck Norris does a pushup, he isn't lifting himself up, he's pushing the Earth down.
Så är det med det!!!
Vaya con dios.

The poo mission

Tänka sig, när bajamajan i barracken skulle tömmas hade Ranata och Leif (de som fyllt den med diverse kroppsvätskor) åkt. Och deras son, som man tycker borde stå för tömningen - ja, han var puts väck. Istället blev det Anna-Karin och Jonas som kommit på besök som fick bistå. Så kan det gå om man turistar i Handogsbuan.

Hur ska det gå för oss nu?

I morgon åker Leif och Renata. Hur ska vi klara oss då? Leif har ju  princip fixat allt under de två veckor de varit här. Inte minst det elektriska. Här har han gett sig i kast med att fixa till det som någon fibblat till för sisådär 20 år sedan.
I övrigt kan man konstatera att vissa (läs Jocke) har svårt att släppa sitt jobb privat. Då och då (läs alltid) kommer diverse militärfasoner fram. Han delar ut order till höger och vänster, vi ska ständigt rapportera vad vi pysslar med och han ger oss med förkärlek kollektiv bestraffning i form av förlängda arbetsdagar.
Sist men inte minst: Tack Anders för roliga citat! NI som inte läst dom; kolla in kommentarerna till Ett kök tar form.

När fan sover Törnrosa?

Hmmmm. Britta har helt fel dygnsrytm. Varje natt/morgon vid 3 - 4-tiden vaknar hon, gnäller som fan och lever rövare. Då får vi hasa oss upp, snubbla ut och vänta tills hundkräket bajsat.
Sen går vi in och samtidigt hålla tummarna för att hon vill sova vidare. Ty det är ingen garanti att ett tidigt toalettbesök följes av mer skönhetssömn.
Nej ack. Den kan med fördel (och det sker tyvärr alltför ofta) följas av ett spontan-race och ett gäng glädjeskutt. Har man däremot tur går hon till Saga igen och knölar in sig i buren. MEN.... då kan man nästan med säkerhet säga att nästa väckning är vid.. tjaaaa... 5-tiden.
I morse exempelvis:
Då vaknade hon 3.00. Jocke fick gå upp.
Sen vaknade hon 5.30. Då fick Sara gå upp.
Därefter var hon vaken. Vi låg och sov.
Klockan 6 bullrade det för mycket från köket. Jocke gick upp - och hittade ett par sönderrivna skyddsglasögon, ett gäng nycklar på golvet, en halt ituggad matta med mera, med mera. Vi fick ägna en halvtimme åt att städa. Britta var glad.
Sen tog morgonpasset ut sin rätt. Vid 6.30 (när Sara normalt måste kliva upp för att hinna till jobbet och Jocke fortfarande får sova vidare) myste Britta ner sig i buren och somnade så småningom in så sött. En sur Jocke och Sara - och även Saga - var vakna och helt utslitna.

Ett av Guds mirakel finns i Buan

Köket fortsätter förändras. Nu är väggarna på plats och spis-kåpan delvis målad. Och.....I dag har äntligen Guds mirakel installerats: diskmaskinen!!!
(här skulle en bild på diskmaskinen ligga men jag hittar inte igen den rackaren i iphoto. Jag har tagit den, lagt in den och gjort allt som jag gör med alla andra bilder men den är helt borta. Oroväckande....)

Hur som helst. Vi diskar som fan nu. Eller som Jesus. Eller vad man nu säger om Guds installationer.
Föresten: Vad festligt det är med den svenska humorserien om Gud och Jesus som fått den kristna högern att total-rasa - redan innan den haft premiär.
Nåväl: Då jag tappat bort en bild på den fantastiska maskinen så kommer här ytterligare en bild från en annan vinkel  av det enda rum vi har just nu - iallafall om man får tro antalet bilder samt tid vi lägger ner där (och med oss menar jag Jocke, Leif och Renata).

Ett kök tar form

Så här såg köksväggarna ut i morse.
Så här ser dom ut nu.
Underbart....
För övrigt såg Sara såhär glad ut när Sven Wollter ville hålla om henne efter teaterbesök i Döda fallet.
Han ser lite däven ut nuförtiden.
Avslutar med lite Chuck....

Så försvinner en buske

1.
2.
3.
4.

Nu ryker köket

I dag for plötsligt panelen i köket all världens väg. Samtidigt ska vi erkänna att inget annat blivit färdigt ännu. På övervåningen ser det likadant ut som förut. I hallen likaså. Börjar vi snart bli ett projekt för Arga snickaren månne?
Det är Leif och Jocke som gör mesta jobbet i köket. Renata har hjälpt till att dra spik och själv har jag mest hållit mig undan. Man gör lätt det när man hör Jocke säga: "Nu börjar det läcka - även här uppe", medan de håller på i närheten av elementet.

Lång dag.... Inget inlägg.

Lång arbetsdag idag. Orkar inte göra ett inlägg, men imorgon ska jag berätta lite om Afghanistan.
Tills dess får ni roa er med en nyhet.
Dagens Chuck Norriscitat!!!
Chuck Norris doesn't read books. He stares them down until he gets the information he wants.

Skåne invaderar!!!

I dag var det fler skåningar i Handogsbuan än jämtlänningar.
Sedan tidigare hade familjen Leijman från Tjörnarp/Malmö utgjort en stark invasionsstyrka och på torsdagen fick de rejäl förstärkning från Jenny, Stefan, Theodor och Evelina från Helsingborg. Lite fika i kvällssol och gott snack. Mycket mysigt!!!
Medan vi fikade bråkade Britta och Saga som sjutton. Sen kom Jocke (han var skäggig och klen i buken efter en vecka i Afghnaistan). Sen höll vi på med hö - alla utom Jocke som skyllde på allergi.
Därmed är allt som vanligt igen....

Nu har la familia (x2) kommit

Så nu blir det fullt ös i Handogsbuan. Började redan vid 19-tiden i dag. Då gick strömmen. Men skam den som väljer att vänta på Jämtkraft!
Familjen "Lång"-  bestående av 160 cm långa Sixten, 166 cm långa Sara, 170 cm långa Leif och 160 cm långa Adrianna - bestämde sig för att fixa det själva.
Med en pinne gick vi med säkra steg mot stolpen vid vägen där huvudsäkringen fanns....cirka 5 meter upp. Kan väl konstatera att det gick sådär. Vi vevade lite hysteriskt med pinnen, fick 1000 ton regn i nyllet och dygnsura kläder innan vi gick hem igen.... och ringde Jämtkraft.
I morgon tar vi nya tag! Då ska vi ge oss i kast med älgarna i Orrviken.

Bland mössen skola maten finnas

Britta går från klarhet till klarhet. I dag kom hon plötsligt springande över fältet, med en pipande mus i munnen. Pappa började jaga henne, jag började jaga henne men Britta överlistade oss alla. Hon sprang upp på bron där mamma stod. Och när Britta kom med råttan, ja då fick mamma panik. Och då passade Britta på. Innan någon människa hann göra något mer sög hon i sig råttan - levande. Som en spagetti ungefär. Skit-nöjd stövare.
Fast nu har det gått någon timme. Och nu börjar hon se mindre nöjd ut. Hon ser nästan bakis ut. Ni vet, när en människa är bakis så beter de sig på ett särskilt sätt. När det är något främmande i kroppen som måste ut innan man blir normal igen. När en människa är i det stadiet kan de inte sitta still, de måste gå runt, de gnäller och ser generellt spyfärdig ut.
Så beter sig Britta nu. Jag väntar med fasa på vad som hända skall. När kommer råttan ut? Och i vilken form? Tror kräket ska få sova i hundstugan i natt....
I övrigt kommer familjen Leijman från Skåne snart!! De ska vara här någon vecka. Har de riktigt tur får de hjälpa till med BÅDE renovering och hö....

Dagens andra TADA!!!

Jodå! Ett stycke skata. Den lilla rackaren hade trasslat in sig i tomater, sallad och annat krafs i vårt växthus. Jag var tvungen att rädda den. Men blev den glad för det? Inte då. Numera vet jag att skator räddas bäst med stora, tjocka handskar.
Härmed kan vi även konstatera att detta är 3:e fågelräddningen jag genomför sedan vi flyttade vi hit för två och en halv månad sedan. Känner mig snart som någon jävla norrländsk variant av Dian Fossey (ni vet, hon med de dimhöljda bergens gorillor).

Dagens första TADA!!!!


I dag blev det höjänna! Å precis när allt hö var nere började det regna.... Och genast kom ångesten. Tänk om vi måste kasta allt och köpa hö av Boda istället? Fortsättning följer....

Hötider och dags att köra sönder ett och annat

I dag har vi börjat med det roligaste som finns: Höskörd! Skämt å sido.
Höjänna (som det kallas på jämtska) i Handosgbuan är en väldigt omständig historia (fråga mina bröder).
Låt mig berätta hur en helt vanlig dag i Handogsbuan i hö-tider kan vara:

I dag började vi mitt på dagen. Slåttermaskinen var redan på traktorn och så mycket hö har vi inte. Det här borde alltså gå fort! ICKE!
Efter en halvtimme körde pappa in med slåttermaskinen i hundgården. "Kom lite för nära"... Ett stort hål uppstod. Så här blev det efter lagning. Inte så snyggt och relativt patetiskt men nu finns iallafall inget jättehål längre. Jocke kommer att bli tokig...
När det väl hade lagats körde han traktor i... ja, 40, 50 meter skulle jag tro, så körde han in i hästhagen. "Kom lite för nära"... Ett stort hål uppstod.
När så äntligen allt var lagat körde han traktor i.... ja, 1 meter skulle jag tro, innan vi insåg att slåttermaskinen inte alls fungerade som den ska. Jajemän, en av alla dess knivar var förstörd. Höet tjorvade ihop sig och ingenting funkade. "Måste nog fixa"....
Som tur var kom Glenn, vår granne, och hjälpte oss (pappa alltså, själv hade jag ledsnat och var inne och drog loss skruvar från väggen i köket).
När allt äntligen, äntligen var klart... ja, då var vi tvungen att fira med ett glas rosé och sen var klockan för mycket och det var dags att gå att lägga sig.
Har ni tur så kommer jag faktiskt kunna publicera en bild på höjänna i morgon. Men, som ni säkert förstår, kommer jag inte lova någonting!
I morgon är det fotbollsfinal! Ni som väntar på ett citat - det kommer då!

Åsså dök en ny fågel upp - i munnen

Vaknar klockan 5.39. Fattar inget, skulle inte klockan ringa 5.20? Börjar jobbet 6.30 (helt sjukt men det gör man tydligen som nyhetschef på ÖP, hoppat in extra som det den här veckan eftersom Olof och Malin fått barn - grattis!!!) och därför måste jag kliva upp 5.20....För att hinna ge hundarna mat, rasta dom, äta själv och hinna köra till stan.
Men nu har min fantastiska iphone inte ringt utan nu är det istället en värdelös dröm om obetalda räkningar och vräkningar som väckt mig.
Raglar ner, slirar i kiss, ser en bajshög och möts av en väldigt glad liten stövare. Släpper ut henne, rusar in i köket, kastar i hundmat i hundskålar, snubblar på Saga som smugit upp och satt sig på vakt - ve den (läs Britta) som försöker komma åt Sagas hundmat!!!
Kastar mig på dörren och ska just till att ropa på Britta. Då, där, i dörren, möts jag av en glad liten stövare - med en livs levande fågel i mun!
Fågeln är chockad, Britta är glad, stolt och till viss del även hon chockad. Hon fattar inte alls vad det är hon hittat men inser att det förmodligen är något som hon kan skryta om för Saga.
Lyckas precis hindra henne i dörren och mota ut henne och alla diverse fjädrar som står ur munnen innan Saga upptäcker fångsten.
Springer ut och börjar jaga Britta (och därmed fågeln) men Britta fattar snabbt galoppen. Här ska ingen få ta hennes fångst. Rusar in igen, tar Sagas matskål för att med den kunna locka Britta med det. Saga reagerar blixtsnabbt och lyckas fastna i dörren innan jag stängt den. Knölar tillbaka hungrig amstaff och sen ut igen med hundskål och lenaste stämman "komsikomsi.... här är mat...kolla Britta...."
Tillslut blir lockelsen för stor, Britta släpper greppet om fågeln och kastar sig över Sagas mat. Fågeln är tämligen lätt att fånga. Den sitter bara rakt upp och ner på samma fläck där Britta släppt den. Med dregel på ryggen. Greppar fågeln och hivar upp den på taket på vår lilla stuga med grästak.
Snabbt tillbaka till Britta. Räddar det sista av Sagas mat. In i huset igen. Sur Saga möter oss. Ger henne ny mat och korvbit som kompensation.
Får in stövar-skrället igen. Stänger dörren och kastar mig i bilen. Fågelstackaren sitter kvar på taket. Hinner fan inte ta en bild på den men bara så ni vet; den var otäckt lik den som jag räddade för någon vecka sen.
Undra om det bor en ovanligt korkad trast här i träden eller om det finns två som bara haft rejäl uppförsbacke den här sommaren?
Dagens ICKE-verktyg: Målartvätt. Ska tydligen vara superviktigt. Man får ICKE börja måla innan man tvättat och torkat av. Jag känner mig tveksam. Borde man inte bara kunna klussa på färg rakt av? Det är ju färgen som är det viktiga? Känns som något som färgbolagen skapat för att tjäna ännu mer pengar. Som Svennis. Även om alla vet att Grip är hjärnan bakom succén så är det Svennis man betalar för.

Leve slaveriet!

Vad bra det är med gratis arbetskraft!!!! Jag åker iväg på morgonen till mitt jobb och medan jag sedan är på ÖP och tjänar pengar så är mamma och pappa fastkedjad i Handogsbuan.
Där får de sedan arbeta hela långa dagen tills dess att jag kommer hem igen. I dag har exempelvis mamma målat element och plockat ur köksskåp (jodå, nu är det dags att börja renovera kök och nej, inget annat rum är färdigt) medan pappa har slagit skrabben. (jodå, det finns något som heter så, vet bara inte vad det heter på svenska)
Om jag är snäll kan de får två, tre fikapauser under dagen men annars är det enbart en halvtimmes lunch som gäller. Sedan får de någon timmes fria aktiviteter på kvällen, förutsatt att de har diskat och städat upp efter middagen.
Så här ser föresten köket ut nu. Så småningom, är det tänkt, ska det bli vitt och grått och svart och allt vad det nu var. Vete fan om vi kommer att lyckas, annars får det väl helt enkelt vara som det är just nu. Under rubriken Shabby Chic, som så mycket annat i detta pepparkakshus.
I övrigt konstaterar jag att min super-stövare växer så det knakar. Och visst är hon snygg? En super-snygg-stövare.
Dagens verktyg (fan, varför ska Jocke påbörja sådana här nedräkningar som jag helt plötsligt ska ta över?): tumstock. För att den får en att känna sig som en riktig snickare. Även vi nollor.
Dagens fotbollscitat:
    Vi hade dem på gaffeln men glömde att knyta till. 
    Rolf Zetterlund
Dagens Lassie-historia (apropå Diamonds Leauge, eller hur man nu stavar det):
När jag jobbade på HD var en reporter och en fotograf på OS. Sent en kväll stod de en bit utanför stadion och glodde då en gammal jävla bil kom körande. På den stod det slarvigt skrivet, med målarfärg, BOLT. Till sist var de tvungen att fråga chaffisen varför han skrivit BOLT på sin bil. Var han månne ett så stort fan av superstjärnan? Icke, sa Nicke. Han var i sanning Bolts chaufför. Strax därefter kom Usain Bolt himself fram, snackade lite kort med vårt lilla team och därefter hoppade han in i bilen och så puttrade de iväg.

Britta - the footballdog


Fotbollsfunderingar

Sitter och tittar på fotboll. Spanien - Tyskland. Semifinal. Hoppas, hoppas, hoppas Spanien vinner! Mest för att de har så sjukt snygga frisyrer.
Lustigt nog är det bara två saker jag vet om Spanien: De har David Villa. Och de har en hel hög med spelare som har härligt långa, lockiga frisyrer, gärna med tunt, smakfullt pannband till.
Tyskland vet jag faktiskt också bara två saker om: De har skittråkiga frisyrer. Och de har en snubbe som heter Svin-stege (ungefär) i sin trupp. Hör hans namn hela tiden men fattar aldrig vem det är... Eftersom alla ser likadana ut.
Nu vet jag föresten en sak till om Spanien. De har även en Kapten Villa. Eller så är det samma Villa som David Villa. Förvillande.
Ha, ha, ha! Så här på kvällskvisten, efter ett härligt pass med tio ton sopor som ska sorteras innan de ska slängas på tippen, är jag på TOPP!
Dagens verktyg: Fyrhjuling. Egentligen inte något verktyg och egentligen inget som man har inomhus så där till vardags men... den är ju så bra! Och så röd och fin och glänsande. Som David Villa i dagens match-mundering.
Dagens fotbollscitat: Jag väntar med spänning på att höra något från tv:s kommentatorer. Jag har ju inte tusen citat samlade som Jocke. Tyvärr hör jag ingenting. Bara ett evigt tutande från vuvuzelor. Vänta..... där kom något... "Snyggt.... frispark Spanien...."

Hello Afghanistan

Nu packar Jocke. I morgon flyger han mot Afghanistan för att lära Bin Ladin ett och annat. Samt för att köpa en jävligt snygg väska till mig.
Under tiden ska jag, Britta och Saga härja fritt i Handogsbuan. Till viss del tillsammans med mor o far gånger 2 + en syster (Ingeborg och Sixten kommer vara hundvakt hela veckan och på tisdag eller onsdag kommer Renata, Leif och Adrianna)!!!

Mannen med guldtoan...

Idag har det sjukaste hänt mig.
När jag uträttade storverk på dass idag sker följande:
Se bilden för att förstå.
Precis hitom bollformade trädet är vårt potatisland. Där väljer en blå traktor att dundra fram och drämma ner plogen och drar igeonom landet på 3 röda.
Innan jag hunnit blinka och allra minst springa ut för att se vem som gjorde oss denna tjänst var den ute på vägen igen på väg mot Nyby.
Då ställs man ju inför ett antal frågor.
1. Händer detta varje år den 6 juli vid 13-tiden?
2. Tog man fel på tomt?
3. Är det någon som okynnesplöjer tomma jordfläckar runtom i Nybytrakten.
4. Om jag sätter mig på dass igen. Renoveras vårt hus av mystiska män i blåa traktorer av sig själv kanske?
5. Kan Sixten ligga bakom det hela?
6. Kan det varit Bertil?
Vilken puls, vilken intrig, vilken spänning!!!
I övrigt har diskho och diskmaskin beställts idag. Och gissa vad. Det blev den Sara pekade och sa men den här och den här..... För trots att hon inte sett övriga 12354 st diskhoar. så blev den hon såg bäst till rimligast pris.
Inte helt oväntat.
Byggargrej of the day.
Hammaren. Den kan både slita sönder och laga saker. Precis som min barndomsidol Stefan Schwarz.
Und eine kleine citat:
<<Chile have three options : they could win or they could lose.>>
Kevin Keegan.

Imorgon far jag. Åter på bloggen på fredag nästa vecka.
Adieu


Diskho...

Renoveringen tickar sakta på. Mkt sakta med tanke på att det även ska köras mc, passas vovvar, bloggas, tränas, och fundera över vilken jäkla diskho man ska ha.
Rund? Som mer passar in i lantköksstil... Eller fyrkantig modern med strama linjer. Dvs hypermodernt. Men det praktiska då. Rund är värdelös när man ska lägga ner bakplåt och större behållare. Men en fyrkantig däremot är inte riktigt utvecklade och har brister i fall och behöver dessutom rengöras med tops i hörnorna.... Men om man ska vara praktisk kan man lika bra ta en traditionell med 2 hoar.... Jag blir tokig. Sen säger snickaren att en fyrkantig mer passar i ett stramt, kallt modernt hem typ Mio the freak style.
Då får det bli en rund.
Och som lök på laxen, gäddan på abborren, brist på skithuspapper under en löprunda så kommer nästa problem.
Köksblandare.
Jag vill mer vara som min fru. Vi tar den här och den här. Det blir bra.
Men Sara, ska du inte kolla höjd, färger, storlek, dem andra 6433 hemsidorna som visar hoar och blandare och jämföra med övriga 12000 sidor.
Idag har jag återigen varit i stan och kollat och jämfört.
Jag behöver hjälp.
Thomasson... Du är mer än välkommen. Hajen som nämndes var lätt över 1 meter. Kommer du ska du få kaffe, sovplats och frukost. Maten får du dra upp och laga åt oss. Ta med Hagge. Han får aldrig näven ur röven annars.
Maten ska vara av följande art.
Just det.... Smörstekt abborre med nypotatis.. ojojoj.
Dagens byggargrej:
Latexhandskar. För att jag ska slippa skita ner mig. Precis som Johan Linden i Tjörnarps BoiF i 14-årslaget för 19 år sen.
Citat:
<<Jag har aldrig i mitt liv kommenterat domaren och jag tänker inte göra något undantag för den här tönten.>>
Ron Atkinson.


Kameror och gäddor

Det är lustigt. Varje gång man tänker att man ska dokumentera något kul och speciellt så glömmer man liksom bort kameran tills.... plötsligt, när nästan allt är slut, eller åtminstone mindre bildvänligt, då kommer man på det. "JÄVLAR, KAMERAN! Jag som skulle fota maten, middagen, skålarna, efterrätten.... " Och så blir det som det blir. Man tar upp kameran och så tok-knäpper man ett gäng bilder på en tidsperiod av sisådär 1 minut.
Så blev det i går. I går var det nämligen inflyttningsfest i Handogsbuan. Vi var ett gäng som käkade middag och drack och hade fantastiskt kul. Dessutom gav gårdagen oss alla en mängd nya kunskaper och insikter:
Inte visste jag att det i själva verket var Björn Johansson som hade blivit påkörd här på vägen för några månader sedan.
Och inte visste jag att hans kära sambo Katarina är en jävel på att hjula på bom och att hon faktiskt tagit guldmedalj i Strömsund.
Och tyvärr så visste jag inte att Karin är så duktig - för duktig - bartender.
Och framförallt så visste jag inte att det finns en 80-årig fakir som åker runt och showar under det fina namnet James Fjong.
Allt detta vet jag nu. Allt tack vare denna fest som till största del skedde i barracken.
På allt detta finns inte en enda liten bild. Av vår efter-sittning ute i gräset där vi satt och hinkade vin rakt upp och ner utan större händelser finns 15 bilder. Alla mer eller mindre suddiga. Ingen som är särskilt smickrande för någon. På alla bilder är det alltid någon som blundar, gapar, gör lustig min, saknas etc etc.
Här ser vi Carina, Elin, Katarina och Björn som fascineras över att man ser Fjälkvarn. Sara och Helene är tveksamt intresserad. Helena bryr sig inte ett skit.
För övrigt kan jag berätta att vi i dag fiskat haj! Eller kanske inte riktigt men mamma Ingeborg fick en riktigt stor, stor, stor gädda på kroken och orsakade total kalabalik i lilla båten. Som tur är (enligt gädd-rädda Sara) gick linan av och bjässen simmade tillbaka till hålan den kommit ut ifrån med krok, sänke och stort flöte hängande ur mun. Pappa Sixten däremot var inte nöjd. Å andra sidan var han inte förvånad. "Vad kan man förvänta sig av det här brödgänget?" muttrade han på vägen hem.
Inte heller den gången fanns en kamera lämpligt till hands.
Dagens verktyg: Jocke är bakis och kommer inte på någonting.
Dagens fotbollscitat. Jocke är bakis och kommer inte på någonting utom "Det ser mörkt på Kameruns avbytarbänk" av Arne Hägerfors men det är så tråkigt så det blir inget där heller.

När solen kommer...

...händer det grejer i Handogsbuan.
Diverse figurer dyker upp upp å hjälper oss klippa gräs och sätta ihop maskiner (som de även måste komma och köra när det är dags för hö-skörd)
Och dessutom inträffar ett och annat under.
I morgon kommer ett helt gäng på middag och baluns! Har därmed ägnat kvällen åt att grilla kyckling och baka Helenas västerbottenpaj. Fast risken är stor att den inte blir lika god som hennes, vår blev liksom så fet och pösig.
Åsså dags för dagens lista......
Dagens verktyg: Tapetborttagare. Utan den hade vi fortfarande kämpat på med vägg nummer ett i sovrummet.
Dagens fotbollscitat: Han skjuter över muren, över målet, över arenan, över havet och in i Sydamerika där en sömngångare undrar: Vad är detta?
Sara lyssnar på radiosporten idag på vägen hem när Holland skjuter frispark mot Brasilien. När Granqvist förklarar fattar hela världen hur dålig den frisparken var.

Massakern i Handogsbodarna

Det var ingen billolycka häromdagen. Det var bedragare i byn! Jagade av driftiga medborgare och av en händelse blev det stopp utanför vårt hus.
Så nu kommer det nog ta ytterligare 100 år innan nästa polisingripande sker här utanför.
Idag har min modiga fru förhindrat en massaker utanför huset. Det kunde bli ett nytt Treblinka, men icke!
Följande pippifågel stod på trappen när odjuren släpptes ut. Fågeln visste nog inte hur nära det var att den sveptes ner i svaljet på Britta.
Fylld av av mod och ett NEEEEEEEEEJ i slowmotion grep Sara tag i pippin och räddade den från en säker död.
Åtminston från frakturer.
Kolla in matspanarna i bakgrunden...
Apropå spanare så kan det se ut såhär när jag försöker fostra Saga att lämna köket när vi käkar.
Smyger sakta fram och kikar runt hörnet om jag ser henne...
Dagens byggareBOB:
Internet. För att den har ett förlösande sätt att lösa upp problem. Precis som Messi.
Fotbollscitat:
"Sverige har gjort 98 mål mot Italien genom tiderna. Gör vi tre till blir det 100-målsjubileum."
- Lasse Kinch, TV3

RSS 2.0